SIRKÜLAPENÄD

 

 

O Volapükaflens Valöpo!

 

            Yel votik primon, i yelod nulik Sirkülapenäda obas.

                                                                                   

            Memob äsif äbinos edel samädi primik gasedila pro Volapük.  Äbinos Kritid yela 1989 ed ävilob dunön bosi ad propagidön Volapüki.  Ya isteifülob ad dunön atosi, ab nenplöpo.  Äsludob ad steifülön dönu.  Potadün Britänik, ün yel et, idabükon potamäkis patik ad zälön Kritidi, ed äsludob ad bepenön onis pro reidans lovemelik.  Id äkleibob bali potamäkas pibepenöl su köv alik.  Ädunob osi dönu, ven äbinon dabük patik nulik potamäkas somik, e cedob, das reidans äjuitons geti onas, bi äbinons jöniks.

 

            Gasedils primik pätiädons : „Pened Komunik lü Volapükans Valöpo,” e piano reidans nulik älebonedons oni.  Balan reidanas at äbinom flen Deutänik, kel äbinom ettimo mu zilik pro Volapük.  Äbinom tidan, ed ätidom Volapüki studanes anik, kels ävilons lärnön oni.  In ragiv obik dalabob nog penedis (in Volapük), kelis äsedons obe.  Ai ägespikob penedis at su potakad labü magod topik.  Täno flen at gudik äpenom obe ad sagön :  „Kikodo gasedil olik labon tiädi  „Pened Komunik”-li?  Binon tiäd tu komunik;  meriton tiädi gudikum.”  Ed ämobom tiädi : „Sirkülapenäd” e de tim at neai ecenon!

 

            Love yels, reidans äkanons juitön literatavi valasotik, e rigik, e petradutöli.

 

            In Sirkülapenäd yeloda nulik eninükob lartügi tefü Cifal telid, sevabo : Profäsoran Albert Sleumer, bi reidan semik äsäkom obi ad plösenön bosi dö jenav Volapüka pos tim Datuvala.

 

            Spelob vemo, das ojuitols lartügi at, kobü lartügs votik, ed anu vilob vipön oles ed olikanes :

 

            Valikosi Gudikün dü Nulayel 2003!

 

                        sedom

 

                        Ralph

 

 

 

_______________________________________

 

 

 

I:2:2003

 

YUNAN  KO  DRIM  MAGIVIK

 

LIFAJENÄD  CIFALA TELID  VOLAPÜKANEFA

 

           

            Hiel Albert Bernard Theodor Sleumer pämotom tü dödel:  1876, gustul 3 in Osnabrück.  (Hanofän) -  son tedajuladilekana.

 

            Ägetom tidi balid in leglügätajul di Osnabrück, keli ävisitom de lifayel : 5½ jü 8½ oka. 

 

            Tü Pasat yela 1885 pälasumom ini klad mälid ela „Gymnasium Carolinum” tatik motedazifa oka, keli älüvom pos visit zülyelik ün 1894 as bitüran* ven älabom bäldoti lifayelas 17½ .  

 

            Sis yel 1892 äbinom as julan diläda löpik löpaotelidklada slopan ä födan fiedik Volapüka.  In klad at ädabinom Volapükan labü nem: August Lübbers se Adlum nilü Hildesheim.   Atan, ün bäldot yelas zao teldeg, idagetom de Datuval Schleyer ya titulis:  profäsoran e xaman Volapüka, ed äbalom nu zü ok ziliko kejulanis ut, kels, u bi äbinoms potamäkikonletans, ud älaboms nitedäli pükavik, älanälikoms pro Volapük, ettimo nog floröl.     So grups ömik  Volapüka äfomons bevü julans, kels latikumo äbenodistükoms okis as tidanis e tidalis Volapüka.  So ävedom Cifal telid fütürik Volapükan.

 

            Poso ävisitom Kadämi Regik ettimik (nu tataniver) in Münster (Vesfalän) kö ästudom nolavis filosopik, godavik, pükavik (sevabo:  Deutäna-, Fransäna-, Lingläna- e Litaliyänapükis, ed i jenavi.  Id us ädalilom spikädatidodis dö got, vöna-Deutänapük, vöna-Linglänapük e sanskrit. 

 

            Pos yel fovikum ävisitom niveri di Tübingen (Vürtän) kö ästudom i Provansali.

 

            Ün yels 1894 - 1897 ifinükom studis godavik oka, ab, bi äbinom nog tu yunik pro daget kultasaludükama*, äkanom no nog nügolön ini kultanaseminar in     motedazif        okik.             Sekü    atos,    ägolom        niver    di    Kiel  (Jlesvigän-Holstän), kö ädalilom, plä  pükav  Fransänik  e  Deutänik,  i   tidodi

 

 

 

 

_______________________________________

 

 

 

 

I:3:2003

 

 

Litaliyänapüka, ed älonülom stabi pro dokikamapenot okik tefü dramats valik ela Victor Hugo.

 

            De fluküp  yela 1897 jü fluküp yela fovik, as dugälan sonas reigänagrafa François De Grunne, älabom pöti ad preparön büvobodi pro dokikamapenot pükavik oka, e ad lärnön kosädapüki Fransänik. 

 

            Posä ifidunom in bukemöp netik (in zif Paris) vestigis lätik dö säkäd di Hugo, ädokikom tü 1899, gustul 3 in niver di Tübingen ko stimaläod „bene”  (= gudiko) ad „Dr. Phil.”   

 

            Tü Pasat yela 1900 änügolom ini kultanaseminar bijopik di Osnabrük.  Äjäfom dü yels fol me lanikäl e tid yunanefa.  Sekü vip omik, bijop de Osnabrück älivodükom omi, dat ökanomöv duinön in niver di Bonn e tataxami pükavik e dagetön us diniti dokana Godava.

 

            Yelis de 1907 jü Pasat yela 1909 äfelifädom as tidal pö realagümnad zifik in Osnabrück e pö gümnad bijopik in Hildesheim (Hanofän).  Ün yelalaf hitüpik ädunom studatävi lü Linglän, Skotän e Lireyän.  Posä picälom ün fluküp yela 1909 pö el „Gymnasium Antonianum” tatik (in Vechta Loldänburgän) as tidal e latikumo as profäsoran, ädagetom ün 1911 studalivodi dü yel lölik bal, ed äbetävom Brasiläni, Luruguyäni ed i Largäntäni, e ün nifüp Lingläni e Lireyäni.

                                                                                               

            Sis yel 1901 äpübom penädis gretikum (zao kildeg), dilo rigapenädis, dilo tradutodis, dilo bevobodis, bevü kels julabuks ömik äbinons;  zuo älautom penotis nolavik mödik in delagaseds e periodapenäds.  Ün gölayel ela 1916, ägetom cali dilekana lükiona „Hildegardis” in Bochum (Vesfalän).

                                                                                                           

            Demü roinamaläd, keli äbadükumons tutöbidams dulik dü yels volakriga balid, Sleumer äkoedom pänsionön oki ün 1925, e pos dasaunikam staböfik maläda okik äkanom dönufövön vobi literatik oka, desinodön tävis mödamulik lü Litaliyän (1929), Grikän, Türkän, Palästinän, Lägüptän (1930) ed i jäfön demü Volapük.

 

                   (Fini lifajenäda Cifala telid kanoy reidön ün mul balidkömöl).

                                               

                                               

 

 

_______________________________________

 

 

 

 

 

I:4:2003

 

MAN  LABÜ  YÄK  BLÖVIK   (I)

FA HIEL MAURITS WAGENVOORT

 

                          Vü karovöps* folid e lulid in Saharän Laljeränik su veg lü „Laghouat,”

posä muluds* flifädik* mäl pifimädons fo dilijan,*  om äkömom ad seadön lä ob in vab.  Tü düp telid ün neit idetävobs, ya a naed kilid.  Ob, pätupöl in slipül netakedik obik dub stop vaba e cän tiranims, nu ägetob tävakompenani no päspetöli, keli ya iküpob ninü stopöp as ketävan in yäk blövik.

 

                          Pö nüxän äsagom obe:  „Kömob ad seadön lä ol in vab,”  äsif äcedom ad fredükön obi me atos.  „Kikodo no dunolöv-li osi, if labol gitäti ad atos?” ägespikob ome in ladälod neplidik.

 

                          Sunädo äfärmükob dönu logis ad vitön spikoti fovik alik, ab in tik slipöfik obik, du jokam*, laidanoidül e batatonät*  dönu äprimons, äjäfob ad skanön dö dun dranädik*  „blövayäkana” :  et, ed atan äbitom lestiliko in spadül votik. 

 

                          Sog  omik  äjinon labön fluni slipüköl, e ven ägalikob pos düps anik, äbinob in ladälod läs zunülik.

 

                          Nu älogob naedilo küpälikumo „blövayäkani” :  äkodom voiko ga sio magädi negönik. Ma logot älabom-la bäldoti lifayelas plunätöfo foldegas,§ maged omik äbinon brefik ä blotöfik.   Koap lölik oma ätemunon nämi muvemik.  Logod oma äbinon bapälik*, ab älabon notodi täläktik;  älabom mustagi densitik dis nud bigik, logis dofik liföfik dis flom, kel, ko herem platio piköböl, äbinon sio lövik ab patiko benofomik.  Älabom donamaxüli* seädik; täini, kel ätemunon lifi in solaglut Frikopik.  Yäk blövik älagon, if ästanom, jü surads omik, ed äpolom luhäti sadinik mö teads kil geiliki.  Brefo:  älecedoyöv omi veteriremani Brabiänik+.

 

                          Jokölo ä noidülölo, dilijan ärolon föfio da plen blonik nefinio äteniköl ko klifs binü ston redio pifiledöl e sabaklivs fronik ona:  föfio love klifaveg düfik, kel krugölo äzugon lü horit in fag neai äläsiköl.  Pla kold flodik neita se sil blöviko bobotiköl love plen ko lefogalemödots vietik onik, kels äkontagons horiti, älogom, das äbinob galik, ed äjonülob nitedäli boso

 

 

 

 

_______________________________________

 

 

 

I:5:2003

                                                                                                                         

mödikumi in pösod obik, äprimom tävaspikodili in Fransänapük sulüdik.  Büiko imutob bemastikön obi tefü logot neplitik omik, nu ämutob kösömikön obi tefü pron lukomunik omik, ab, veräto luman et ga no äbinom nenmuadik. 

                                                                                                 

                          In stopöp balidsökik, älofob  ome värileti ela „kirsch” (= celabrändin),  sek kela äbinon, das änemom obi „mon vieux” (= flen bäldädik oba), ab  äplöpom  ad  kodön ünü minuts lul, das äsmilob ladöfiko.

 

                          Spikot omik äbinon migot coga e fefa, in kel ye suno fef äblebon buik.  Äbinom provansalan, - äkonom,  - feilanason, ämatöl ko jielan di „Oran” se Laljerän nolüdik.  Äzivegom as lutedan in el „Sahel”:  län löpo seatik fo däsärt.   Älabom  cilis  kil:  hipul bäldikün ya älabom lifayelis degfol.

                                                                                                 

                          Do täläkt omik lölöfiko no idafomikon, spikot omik ga no äbinon nensiämik.  Suniko  äklülädom  binön  frenologan,*  büosagan, penätavan*.

Äjäfom me tüv fonas medü vaälatuigül*;  äbinom stelavan ä strologan*. Brefo:  luman stunüköl  et  ämagivom* me  tim: düps äpasetikons mu vifiko. 

                                                                                                                                     

                          Äbeivegobs karovöpi bal pos votik, e soaro in neitasteböp ämuadom obi e sogi retik dub konots e böfs.  Ab täno dönu neit äkömon ko slip nesaidik oka e ko dönuföv täva ün zänod oka, ed ün göd äsököl seil dönu ädabinon bevü tävakompenan obik labü yäk blövik, ed ob.  Ab dönu äsevom ad plidükön* obi, e pianiko äkonom obe lifajenädi* okik.

 

                          Idünädikom   as   feilanason,   ab   ibinom   ai   „une  mauvaise  tête” (= taälan).  Ab ga idesinom ad no gevön eles „sous-offs”  (= donafizirs) kodedi ad blamön omi.  Ko taäl stübik* äfölom bligi oka.   Ämutom dünädön nog dü muls te aniks, ven äkömom sumätöfü särjan, ko kel de timül balid älifom in nepüd:  pösod, kel, äs magnet ferinik, ätirädom patöfis badik kalada eka.  Vigs tel no nog ipasetikons, ed idöbikom* demü nefölot so vemik ta tüted, das militacödalef äsedom omi lü pönarejimen* in Frikop.  Atos ävedükos omi lölöfiko todäliki:  in pönadünäd äsevädükom oki neträitöfiki*;  ed om, kel ibinom jünu soldat geböfik, äplöpom is dub nefölot nu nog vemikum ta tüted ad pacödetön ad dünäd dü yels lul in el „biribi”. (= pönakompain tütedik in Frikop).

 

                          Is äsüenikom.    Äs  büikumo  in  dünäd  komunik, ästeifom dönu  ad

 

 

 

_______________________________________

 

 

 

I:6:2003

 

fölön bligi, dat pönatim omik no pöpluükonöv mö del bal sekü nefölöt alseimik. 

 

                          Ab ai tik omik äjäfon me del libikama omik, tü kel ökanomöv getävön lü vilag okik, ed ölabomöv pöti ad lezunön liviko dö „le drapeau” (= stän) „räg et”!  e dö kvatäds*  fiziras.  Somo ädagetom göni löpanas oka.  Ya yels fol e lafik dönu ipasetikons, ven äleadom paslüdön fa flenädan ad fugön;  ab telans päfanoms, ed alan ägetom läo* nog pönodi mö yels lul . . .

 

                          Du tävakompenan obik äkonom, äkanob logön dub logodanotodot omik, vio tiks valik omik älüodikons lü din fümik bal, plödü kel nos ädabinon:  libikam.  Ädulos mö yels tel, büä vil omik laiduliko igloföl äd inämiköl äkanon pajenöfükön me prim duna.  Älabom nu bruätavobodi*, ab at no äbinon mikömik* pro om, -  äbinom ibo saunik äd älabom nämi lelatletik,  -  bi ägevos ome semikna pöti ad fagikön, e somo ad preparön fugi oma.  Ituvom i flenädani, kel, leigo saunik ä nämik äsä om, pästigädom dub desir netadunovik leigik ad libikön, e pos mikonfid lunadulik rezipik, bofikans isagoms ode koefi okas, ed ilonüloms disini fuga.

 

 

 

+  Brabiän Dükän* büik in Yulop vesüdik, kel topon bevü flums „Meuse” e „Scheldt.”   Cifazif onik äbinon „Bruxelles.”   Ün tim presenik padilon ini provins tel in läns tel:  Brabiän nolüdik in Nedän, cifazif kela binon „'s-Hertogenbosch,”  e Brabiän in Belgän, cifazif kela blebon „Bruxelles.”

 

§   Labom bäldoti lifayelas plunätöfo foldegas  =  He is well on in his forties.

 

VÖDS  FIKULIKUM

 

BAPÄLIK - base, mean                                  

BATATONÄT - crack of the whip                   

BRUÄTAVOBOD - a laborious task              

DILIJAN - a carriage                           

DONAMAXÜL - (the) lower jaw                      

DRANÄDIK - intrusive                        

DÜNÄDÖN - to do military service                

DÖBIKÖN - to be guilty                      

DÜKÄN - a duchy

FLIFÄDIK - fresh

FRENOLOG - phrenology

JOKAM - jolting

KVATÄD - braid

LATLETIK - athletic

LÄO - in addition

LIFAJENÄD - life history

 

           

 

 

 

 

_______________________________________

 

I:7:2003

 

LUKOMUNIK - vulgar             

MAGIVÖN - to work magic     

MULUD - a mule                    

NETRÄITÖFIK - incorrigible   

PENÄTAV - graphology          

PLIDÜKÖN - to please

PÖNAREJIMEN - a disciplinary corps

PROVIN - a province

STROLOG - astrology

STÜBIK - stubborn

 

KLEILÜKOLÖD, BEGÖ!  SÄKÄDI  OBIK

 

Reidan penom:  Els „-ikön”  ed  „-ükön” binons finots värbas mödik.  Mutob koefön, das no fümob, if sötob gebön finotis balid u telid.  Kanol-li yufön obi in tef at?

-   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   - 

Värbs binädons me vul, semikna labü finots ad lölöfükön sinifi okas.  Samo, värb „vagön” sinifon „binön vagik,”   If viloy sagön : „vedön vagik,” geboy finoti „-ikön.”  Seko „vagikön” sinifon „vedön vagik.”  If, votaflano, viloy sagön :  „kodön, das bos ud ek mekon bosi vagiki, täno geboy finoti „-ükön,” kel zesüdos, das kusativ sökon.  Ekö sets ad jonön atosi :

 

1.         Tiedaskal vagon;  tiedaskal vagikon boso;  vagükob tiedaskali.

 

2.         Herem ofa vieton;  herem vietikon vifo;  jiheran evietükof heremi ofa.

 

3.         Furnod hiton;  furnod hitikon piano;  gasin hitükon furnodi.

 

4.         Böket no fulon;  anu böket fulikon kodü rein;  rein ya efulükon böketi.

 

5.         Dom greton;  gretikon sekü cems nulik;  dalaban nulik egretükom domi. 

 

6.         Tood no mufon;  mufikon vifikumo;  man mufükon toodi.

 

7.         Lif fikulon;  pos yels anik lif ofikulikon;  vom äfikulükof lifi omik.

 

8.         Ludun noton fa mödikans;  nuns notikons valöpo;  gasedem             änotükon  luduni.                   

 

 

 

 

_______________________________________

 

 

 

I:8:2003

 

NUNILS  SE  VOL  LÖLIK

 

PLADAM POVIK NEVERÄTIK

 

Tävans, kels epladons stänis okik in glad Sulüdapova pos tävs lelunik travärü Lantarktid vero etuvons püni dobik, sevabo:  zimmets foldeglul mo de Sulüdapov verik, ma mafots fa munäds pejonöls.

 

NUNED YELAFOLDEGANES

 

Jilöfans binofs noe stigediks, abi riskädiks, ma vestig nulik Kanadänik.  Patädans ladik ävestigons deadamis mälmil kodü stop ladik ed ätüvons, das deadams kildegfol äjenons dü dun genik.  Teldegvel onas äjenons lä jilöfans, no ko jimatan.  Ma patädans at, utans, kels riskädikons pluiküno binons yelafoldegans, kels laboms jilöfanis yunik.  Voms yunik flagofs nämeti mödikum.

 

LOGS PÖDÜ KAP

 

Tigrids tatakons menis soaliko pödao.  Sekü atos, cifodanef in Bengalän ekuradükon vilaganis ad golön ko maskars labü logod e balib pödü kap.  Kludo te pösods kil pedeidons leigodü pösods mäldeg dü yel pasetik.

 

ÄFIDOM LADI MOTÜLA

 

Hiel Joey Cala äfanäbükom posä äflapom deadio moti oka bäldotü lifayels veldegzül, ed äfidom dili lada ofik.  Ma sör oma, ävilom labön monemi mota, do no ädabinon bluf, das gerot ofa äbinon mödik, bi äbelödof domi te balugiki in Fort Worth (Texas).  Sanan äsagom, das pos dead ofik, hiel Cala äkötom maifio blöti e bälidi ofikis, ed ämoükom jäfidanis anik.

 

FATÜL KRITID IN NORGÄN

 

Ti foldegfol dötum Norgänanas vilons givön ciles gitäti ad kredön in Fatül Kritid, u no. In el Venstre dotim binon gretikün;  te teldegjöl dötum menas lobülons tikamagoti at, ab in el Fremskrittspartiet löfoy Fatüli Kritid mödiküno, ko luldeg dötum vögodanas.

 

   (If dalabols nunilis nitedik se läns olsik, begö!  sedolsös onis obe!)

 

 

 

                                                 

 

Need a Web site? Get YourOwnWebsite.com FREE!
More than 1000 Websites templates, Unlimited Hosting Starting at $1.45
Powered by: Geocities.ws

1