IX:68:99
LÖF
E
TELEGRAM
(DIL BALID)
FA HOLGER DRACHMANN
In
zifil,
nilü
pof
in
domil
nulik
ko
stonatridem
bäldik,
älödom nafadugan
-
käpten,
kel
pänemom fa *lumot
e
*lufat
-
„Anton”.
At äbinon *länem omik; äbinom ye nemükikum ka
nems „Olsen” u
„Kristoffersen” ;
ibo
in
zifil
nafans
mödikum
äbinons
ko
nems at
-
e ats no pänemoms käptens.
*Lufat
pänemom
fümiko
„Mikkelsen” ;
ab
dilo
äpenom „Michelsen”,
e dilo äbinom konsulan
-
e zu konsulan
Fransänik.
No
bi
äspikom
u
äpenom
püki at;
te badiko äkanom penön Däna-
püki. Ab
äbinos
zesüdik,
das
älaboy
in
zifil
konsulani
Fransänik,
äs älaboy
konsulani
Brasilänik
e konsulani Türkänik - kels
i no äsevoms pükis at;
e
ven
cal
ävedon
vagik,
älofoy
ati
söle
bäldik
„Michelsen” ,
ed älensumom
oti
nen *dods;
ibo
in
yels
mödik no ilogoy nafi Fransänik in
pof,
*sesumü
balna, ed
äsagoy,
das
at
äbinon Suomiyänan,
kel itovom lestäni oka dobiko.
In
jolaziläks
plödü
zifil
semikna
piperon
naf,
kel ba päduton lü net pleidik bevü
„Rhin” e *Latlantean ,
ab nafapers at
kösömo äbinons, ma sot
läbik
jola,
so
lölöfiks,
das
tefü
nem
e
lom
älabon
*bevüspad veütikün pro *niludams; ed äniludoy ai, das äbinon naf Svedänik u
naf Deutänik.
Nets
bofik
at
älabons
konsulani
in
zifil,
e
bi
balid
äbinom Svedänan penintevöl, e telid äbinom
man fogolöl de
„Rostock”,
kludo püks in jenets at
no äneletons konsulanabüsidi.
Benö !
konsulan
„Michelsen”
älabom
dauti,
kel
pämatirajanof
ko käpten
-
ye
ün tim et
-
nafadugan
„Anton”.
Jimatan konsulana äniludof ti, das
äbinos utos,
kelos
änemoy
fedi
*nepötöfik.
Konsulan
bäldik
äbinom
man
balik,
igo
vemo
balik,
kel
as dünan yunik
ikömom
lü
zifil
se
*pädän
nilik
seimik,
ätävom
dü
tim
anik
ko nafil,
täno
ivedom
büsidan,
ed
idagetom
ün tims gudik
-
sagoy,
das vöno
tims
gudik
edabinons
-
moni dub sel boada,
*blöba
e
fitas
sigik.
IX:69:99
In
bäld
lätikum
imatom
ko
viudani
yunik
se
cifazif.
Matan
ofa ibinom in cal gretikum in zifanamilit, e reto
*kura-bösinatedan regik.
Älifom vemo
in
<klub
vönik
rega>,
ed
us i ädeadom;
ans sagons,
das
ädeadom demü *lufidam,
e
ans
äniludons,
das
ädeadom demü tataludun; ab
binos fümik,
das ädeadom pos bal lefidas mödik
ün tim et,
ba äs
„Madsen famik”.
Jiviudan
ägerof
nosi
-
*sesumü
nem;
e
at
soaliko
no
äkanon nulüdön ofi, patiko
demü cänapeneds badik.
Läbiko i no ägerof cilis.
In jiyunanüp oka ilärnof kukakani
in kuköp rega;
nu
ägegolof
lü flens usik
oka;
äbinof
vo
nog
yunik,
plitik;
älabof
logabobis
gretik e flekikis,
e in kondöt äbinof fümik - utos, kelos
äplidos.
Is in kuköp rega nu ägetof cali gudik.
Dü
büsidatäv
lü
cifazif,
tedan
„Michelsen” älogom
ofi. Ägetof fümi tefü gud lada omik, e
täno äsukof omi as jimatan oka.
Pos yels tel *ämotof cili
-
dauti.
Moted
ibinon
fikulik.
Jipulil
äbinof
zadik
e
fibik.
Sanans
tel zifila änedoms
kani
lölik
okas
ad savön lifi cilila.
Ab lifi ädakipof,
e täno pämatirajanof ko nafadugan „Anton”.
Ye no sunädo.
Balido päblunedof.
Blunedazäl päzogon lunüpo. Ven
äjinos fümik,
das jipulil älifoföv, täno äprimoy
ad bespikön nemi ofik.
<Binos zesüdik,
das panemof
„Bolette”
- so pänemof jiter
edeadöl obik,
kel älöfof obi so vemo, ven
äbinob yunan>
äsagom konsulan.
<Nesiämö!
so
nemolös
ofi
vilikumo
„Kesten”
u
„Sidse
Malene” , nems at binons leigiks !> jimatan
konsulana äsagof.
Ab to taspiküls zilik
jimatana ädakipof ye nemi „Bolette”.
Benö !
pänemof
„Bolette”,
e
mot
ofik
äkösömikof
ad
nem
at; sevabo
äniludof
latikumo
-
äbinos
ün
tim
et,
ven
matan
ofa
ävedom
IX:70:99
konsulan
-
das in nem pätuvon Fransänapük. Nem ämebon dö
„Omelette” e „Ninette” .
Das
*äzädoy jipulili,
no äbinos nekösömik. Cils val *pazädons -
patiko, ven te laboy cili bal.
Klien in mod e in *vemöf.
Ab
*päzädof
levemiküno.
Äglofof, binof smalik e vemo keinik, no
malädöfik
-
*tadilo äsagom sanan
-
ab äbinof zadik.
Ätidoy pianiko ofe ad *brodön nemi
in pokasärvätül e ad gifön vati ini tiedaskal.
Latikumo älärnof dub virgan bäldikum
Deutänapüki
-
*sesumü gens;
va no äbinos stimik e va äbinos tu
fikulik, no nolob;
ven konsulan ivedom verato konsulan, älärnof
i Fransänapüki nemödik;
e zu älärnof ad pianodön e kanitön
kanitis nefikulik.
Ägetof
lölo
dugäli
kudik;
ed änolof atosi,
pato bi ämeboy ofi ...
<O
Bolette, cil löfik oba
!”
äsagof
mot,
kel
ün
yels
lätik ivedof pinädik, <binos zesüdik, das meditobs dö
fütür
olik; ibo
jiyunan ko dugäl ut, keli egetol . . .
. . >
E so äjenos,
das pämatirajanof.
Ibinosöv
pro
jimatan
konsulana
jok
badik,
keli
ba
no
ikanof sufön,
if
no
büo
jok
votik
ijenon.
VÖDS
TEFIK
BEVÜSPAD
a gap
BLÖB
blubber
BRODÖN
to embroider
DOD
disapproval, misgiving
KUR
a (royal) court
LÄNEM
a nickname
LUFAT
a stepfather
LUFIDAM
gluttony
LUMOT
a stepmother
MOTÖN
to give birth to
NEPÖTÖFIK
unsuitable
NILUDAM
a supposition
PÄDÄN
a parish
(area)
SESUMÜ
with the exception of
TADILO
on the contrary
VEMÖF
intensity
ZÄDÖN
to spoil (children)
IX:67:99
LÄRNOD
TELDEGBALID
-
MON
MÄXIKÄNIK
Ven sevol Spanyänapüki, odesinol
ad tävön lü Mäxikän,
u lü län votik,
in kel spikoy Spanyänapüki. Büä
odunol tävi,
binosöv gudik ad seivön moni läna; ab
is ospikobs te dö mon Mäxikänik.
Könäds
metalik
jöl
dabinons;
sevabo :
völadü
centavo
1 (pesodazim),
centavos
5 (pesodazims 5), centavos
10 (pesodazims 10), centavos
20 (pesodazims 20),
centavos
25 (pesodazims
25), centavos 50 (pesodazims
50), peso
1 (pesod, binädöl me pesodazims 100) e pesos
5 (pesods 5).
Ya
sis
lunüp
könäds
goldik
pesäsirkülükons. Mon papürik binädon me
bankazöts
de
Bank
Mäxikänik
[u :
de
el
„Banco
de México”]
in
zötabalats völadas
valik:
pesods
1,
5,
10,
50,
100,
500,
1000,
e r.
LÄRNOD TELDEGTELID - IN MONICÄNABÜSID ED
IN BANK
Begö !
Kanol - li cänön obe könädis
foginänik anik ?
Si ! o söl !
Kisi vilol - li cänön ?
Ekö !
is
binons : mon Fransänik,
dolars Lamerikänik anik,
pesods Kolumbänik anik [u: pesods
aniks Kolumbäna],
pesods
anik
Largäntäna
e bolivars anik Venesoläna.
Nos binon balugikum.
Änu cänakursüds calöfik
dela pänunons obe.
Nu kursüd nefümon vemo nemödo. Logobsös
! suäm
valodik binon :
pesods tumluldeg, zims jöldeg. Sumolös
getazöti at e getolös moni de kädan !
Dani mödik !
[u:
Danö !]
Kanolöv - li sagön obe lü kim
mutob flekön obi ad maifükön kali in bank semik ?
Zesüdos
ad
flekön
oki
lü
bankadilekan.
Gololös
lü
Bank
Netik
[ü:
lü
el
„Banco Nacional”]
in süt at.
IN
BANK
NETIK
Deli gudik !
Viloböv maifükön kali in bank
at.
Labol - li lenünanis anik is in zif at ?
Si !
sevob vemo gudiko dunetäbi olsik, söli: „López y Vasconcelos”.
Gudö !
[u:
Vemo gudik !]
Sumolös
fometi
at,
benüpenolös oni e kodolös, das
söl : „López
y Vasconcelos”
dispenom
oni;
täno
dod
nonik
dabinon
ad
maifükön kali.
Ven unüsedol fometi ed ukipidol moni, ogivoy
ole cäkabuki.
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1
VÒDS
SAPIK
Kapäl
binon
largentin
lifa;
löf
binon
goldin
lifa.
IX:66:99
KOITAM *TRAKON BREIN OLIK
TÜV LEJEKIK FA DOKAN „BREEDLOVE”
Dugön genalifi tu zilik kanon lüvön
oli ko brein *petraköl, nolavans etüvoms.
*Siüls gedik *patrakons bai num kolkömas
lefäkik, keli plakobs.
Mans ko breins smalik pecödons sis lunüpo
as binöls koitälikünis.
Nu jinos, das breins omsik binons smalikums BI juitoms
koitami sovemiko.
Blufs *sävilupöl pädunons ko
hirats, e vestigans gididiks sagoms,
das kluds tefik kanonsöv nefikuliko demön
manis.
Hirats,
koito
jäfiks
e
nejäfiks,
äbelifons
gretotaleigodi
breinas
omsik
fa lanavan
„Marc
Breedlove” e grup Nivera Kalifornänik
in Berkeley.
Ans
*samädas
pepladons
ini
ceks
kobü
jirats,
keles
igivoy
*nü- skutis *löstrogenina, ad mekön
ofis koitälikums.
Hirats
votik
päpladoms
kobü
jirats,
kelis
*neflukükofs,
e
kels
älabofs nitedi nonik in koitam. Kiemo
eköloy
*bäkabomakölümis hiratas ad kazetön
*nevasiülis *kapälifödöl.
Dub
atos, nolavans äkanoms tüvön
difis gretota breinas ratas.
Ätüvoy,
das
tefü
hirats
kobü jikoitälans pepladöls,
*siüls in
breinadils *spörinasenöfik äbinons veräto smalikums, ka uts in hirats nen jirats koita-
fägiks.
Dokan
„Breedlove”
sagom
in
gased
nolavik :
„Nat” :
„Mögos,
das
difs in
kösöms
koitama
kodons - buikumo ka pakodons
fa
-
difs
in
*binod breinas.
Plaks koitik kanons cenön gretoti *nevasiülas
breina. ”
VÖDS TEFIK
BÄKABOMAKÖLÜM a spinal cord
BINOD
a
structure
KAPÄLIFÖDÖL
intelligence-giving
LÖSTROGENIN
oestrogen
NEFLUKÜKÖN
to
sterilise
NEVASIÜL
a
motor neuron
NÜSKUT
an
injection
SAMÄD
a specimen
SÄVILUPÖL
revealing
SIÜL
a
cell
SPÖRINASENÖFIK
hormone-sensitive
TRAKÖN
to shrink
IX:71:99
AB
SOL
NIDON
AI
PLU. . .
Soar äbinon takedik.
Pos hit dela vienül koldülik äbladülon
bevü tuigs bimas ed älöfülon floris fela.
Anikans äspatükons dogis e votikans
äseadons su yeb ed äspikons kobo.
Id äbinon bam in top et,
kiöp äseadoms flens tel, kels
sevädikoms bü yels teldeg.
Äkömoms
lü top et suvo
ad
bespikön
dinis
mödik
e
nitediks.
Nem
flena
bäldikum äbinon „Max”.
Nu hiel
„Max” äbinom
redakan gaseda topik.
Nem flena yunik- um äbinon „Karl” -
om äbinom gadan calik,
kel ädalabom gadazäni lönik. Flenöf bevü mans tel at
äbinon küpädik
kodü stedälöf.
Ün
soar
at
hiel „Max”
äkonom
konoti
mu bisariki ele „Karl” tefü
matans tel,
kels ädisons bü yels mödik, e kels te fädo äkolkömons odi
enu in
kaföp.
Om
it
ibevüsagom
onis
pro
lartüg
gasedik
bü
yels anik.
Äjinos, das
ünü
yels
nemödik pos mat onsik,
jimatan imogolof se dom ed ilüvof putüli in bedil ko
nun sököl : „Lif
binon
obe
ai
fikulikum.
Mutob mogolön
ad
logön
voli
plödü
dom
at.
Kälolös
putüli
obsik,
begö !
e pardolös
obi.
Löfob oli !!”
Himatan
äsukom
ofi
valöpo
dü yels nemuiko deg
nen
tuvön
ofi.
Fino äropom steifülis okik, bi
no äsevom kiöpo fovön me suk oka.
El „Karl”
älilom kälöfiko konoti oma,
ed äsagom :
„Vio lügik pro himatan
et,
kela
lelöfäb
ün
del et ämogolof se lif oma. Cedü
ob, äbinon din nepardöfik.”
„Baicedob
ko
ol,”
ägespikom
el
„Max” - „ab fred himatana
äbinon so
gretik
ven
ilogom
ofi
dönu,
das
te
ävilom
zibradön e kidön ofi . Lenu matans lifons kobo dönu äsif neai idisons. Cedob,
das ven vero löfoy odi,
kanoy i pardön odi.
Binon sot
müstera”.
El „Karl” ämeditom
dibiko. Mems oma äflitons jü tim,
ven valikos äbinon
blägik pro om pösodiko; ven äbinom soalik in vol,
e te ävilom
tuvön fleni verik.
Om
äbinom pösod mükik. No älabom konfidi tu mödiki in
ok it; jenöfo
äbuom
ad
blibön
ai
in
pödaglun.
Niteds
omik
äbinons
plagiks, buikumo
ka
literatiks, do
äkanom
reidön
gudiko
e
kalkulön
saidiko
ad träitön büsidi balugik oka. Ye
löf gretikün omik äbinon gad,
kel
äbinon te smalik,
bi
dom
id
äbinon
smalik e pöfik.
Pro om gad äbinon parad.
Ven flens
omik
ägoloms
ini
zif ad juitön bioskopöpi, u
teati, u futaglöpädi,
el
IX:72:99
„Karl”
äkotenikom ad vobön in gad : ad planön no
te floris, kelis ägetom de
nilädans
ta
yuf,
keli
äkanom
dunön
ones, u in dom,
u in gad,
abi ad planön
härbatasidis, kelis
pals
äremons
ad
yufön
ko fidäds,
bi skil omik äbinon legudik.
El
„Karl”
äbinom
nemolädik,
no
pinädik, ko
logod klöpik e cügs redik, bi ädunom vobi oka ledino in
lut maifik; äbinom ya cil nata.
Logs oma
äspagülons,
e
ven
äsmililom,
äkanoy
tio
senön
vamöfi,
keli äsestralon de om.
Ün
del
seimik,
ägetom
vüdi
ad komön in motedadelazäl. Äbinon
motedadelazäl
julaflena
seimik
omik.
Do
no
vero
ävilom
komön,
too äplöpoy
ad
süadükön
omi;
sekü
atos,
äsludom
ad
golön
usio.
Vero no
ädabinons
vüdäbis
mödik;
jenöfo
äbinädon
me
flens
za
deg,
kels ibinons in yelod ot in jul.
Ädunoy
dinis
kösömik,
kelis
dunoy
in
zäls
somik.
Äfidoy, ädrinoy
tu
mödo,
äkanitoy.
Cifo
äspikoy
dö
mems bü yels somödik; id
äspikoy dö
dins,
kelis
dunoy
lenu,
u
kelis
desinoy
ad
dunön
ün
yels okömöl.
Äcogoy
mödo,
id äsmiloy mödo.
El
„Karl”
äbinom boso plafik; kodü
atos, no äspikom so mödo äs votikans. No äkanom kolkömön menis votik so fasiliko
äs äkanons dunön osi mens in valem.
If äbinom soalik, tän äbinom kotenik; no äjuitom kompenäti menas,
äsä äjuitom
deli in gad u soari in bradastul ko buk gudik,
in vol votik liföl.
Balan
vüdäbas
votik
äbinof
jipul,
keli
isevom
bosilo
in
jul.
Do äplidom
ome
jäfüdis mödikün - matemati no äkanom gudiko suemön. Ämemom gödis in julacem, ven julans ästanons su püpitaplads ed
äresitons kobo nenbuko taibis naedama.
Jitidan äzigolof zü püpits; älogof
lipis, älilof
numis,
kels
äseflumons
se
mud
alikanas
If
mud
semik
no gudiko ävobon,
täno äflapof lögi nüdik
nofana me stripöm
-
ed
ädolon, bi
ün tim et hijulans älenlaboms bliti
nelunik. Sekü atos, el „Karl”
neai
älöfilom numis.
Ab
jipul
pemäniotöl
äyufof
omi
ko
säkäds
matematik,
kels äpladulons pro om säkäds
tu fikuliks ad bejäfön.
E lio - li ?
Bi äseadons bal len votik in püpit
ot !
El
„Karl” älabom nu yelis teldeglul, e jipul, kel
panemof „Tabit” älabof yelis teldegkil.
Ädasevons
odi
sunädo.
(Fövot
osökon ün mul okömöl)
SIRKÜLAPENÄD
O Volapükaflens Löfik !
Ün tim at yela delalit primon ad vedön ai nelunikum; binos dagik bü düp zülid - no äs in muls yunula e yulula, ven igo tü düp degid sil äbinon litik. Nu, das ejuitobs solahiti, igo solahitagi, binobs spelabo blümiks ad sufön delis nelunik e neitis dagik; ye olabobs pöti gönik i ad lärnön bosi nulik in soarajul, ad reidön plu u ad tapön u kölön cemis bal-tel !
Flen obsik „Kapovül” ebegom obe ad nunön olis, das vakenom ün mul at; buükom ad juitön vakenis oka ün tim at, bi melazifs no binons tu pöpagik - kodü atos, kanom kleilikumo datikön rätis gudikum pro muls okömöl pro obs. Tefü räts mula lätik, ebegom obe ad sagön oles, das tuvedot räta : Kin äbinon bevüsagäb lätikün - li ? binom el „Zedrik” Fasiliko ! no - li ? bi nems alik bevüsagäbas baiädons ko nems delas viga, sevabo : sudel (Sam), mudel (Marian), tudel (Tom), vedel (Venus), dödel (Dan), fridel (Fran) e zädel (Zedrik). Tuvedots räta votik : Saedolös, naedolös, näedolös binons nüms 35 e 119. Kikodo - li ? Saedolsös nümis tel löpik, naedolsös kobonumi at ko nüm detik donik, fino säedolsös nümi donik nedetik de nüm at ! Vakeni gudik ole, o „ Kapovül ” !
Flen votik obas, hiel Alexandre Rousset esedom obe gasedili nitedik in pük lomäna omik, sevabo : Loksitänik. Ekö sets kil in pük at :-
Avèm vist morir lo vilatge nòstre : Elogobs deadön vilag obas.
Avèm vist l'escòla se tampar : Elogobs färmükön juli
Avèm vist se pèrdre la lenga : Elogobs perön püki
Is in Greta-Britän, püks somik binons : Velsänik e Gaelik, kels komipons kuradiko; ab püks somik votik is binons ya deadiks.
Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes
sedom
Ralph