VI:44:2002

 

TÄVAVENTÜR  IN  KURDÄN  (III)

FA  DOKAN  KARL  MAY

 

                        "O söl,"  äsagom poso, äsuilogedöl stimiküno, "sevob nosi dö atos.  Konfidol-li obi verato?"

 

                        "Si, lefuliko."

 

                        "Mög dabinon, das riskädikol, bi el Jeiq löfom nefiedi, plu ka fiedi.  Polols len ols vafis völadik ed i dinis votik, kels is kanons ni palogön, ni paremön ai.  Du äbinols lotans oma, no ädalom tifön seimosi oles, ab nu kanom dunön alseimikosi, kelosi vilom."

 

                        "Ed odunom ba kisi-li?"

 

                        "Ba enunom eli Jeiq de Zibari, das onesiomös lotidiäli obes, e bofikans odiloms bevü oks utosi, kelosi labols ko ols."

 

                        "In jenet at el Jeiq ola no egetävom ini vilag, ab sukom kläno obis."

 

                        "Niludob atosi.  Odunol kisi-li?"

 

                        "Osuädob obi, va niludobs verato, ed if si, ogesedob oli."

 

                        "Qodiè (O büdal), no odunol atosi!"

 

                        "Dönu odunob osi.  El Jeiq binom söl ola;  no dalol dunön seimosi, kelos binos ta vil omik."

 

                        "No obinom fovo söl obik.  Hetob Kurdänanis at.  Ya lunüpo ävilob lüvön omis e golön vesüdio, ab no oleadomsöv golön obi."

 

                        "E kis ojenos-li tefü olikans?"

 

                        "O söl, labob ni fati, ni moti, ni cili, ni vomi;  dalabob nosi pläamü utos, kelosi logol is len ob  -  jevod duton lü el Jeiq.  Vilob golön ini Bàdri lü el Mir Jeiq Qan.  Dälolös obi ad dugädön oli, o Qodiè, ed odanob oli dü ret lifa obik!"

 

 

_______________________________

 

 

 

 

VI:45:2002

 

 

 

                        "Sevob, das patölatol fa el Jeiq ti äs slaf, e das senol oli as neläbikün;  ab okanob sludön dö vip olik latikumo.  Kanol-li svimön?'

 

                        "Si, o söl!  Sötob-li blinön eli kelek (= floted pemeköl me hikaparaskins pesubladöl) lü flan at?"

 

                        "No;  svimolsöd nu lü jol votik, e stebolsöd us po saligabimüls.  Vüo ob ogemonitob ad logön, va el Jeiq sukom obis.  Usiö!"

                                                                                                                                                                                                                       

                        Bofikans ädugoms jevodis ini vat ed ob ägemonitob.  Troto ärivob geiloti nilikün, de kel ikömobs ed isao dido älogob eli Melef ko Jirvan-Kurdänans valik, kels anu ägegolädoms ini gur löpü stanöp oba.  Izivegoms ad blibön sefiks tefü obs.  If id ob ävilob blibön sefik tefü oms, no ämutob nespälön timili.  Vifiküno ämonitob dönu lü flum e, ven hijevod obik ägolom ini vat, geiliko ätovob vafis ad jelön onis ta luim.

 

                        "Qodiè,"  el ceside ävokädom obi, "sökoms-li obis?"

 

                        "Si."

 

                        "So - riskädikobs."

 

                        "Liomödotik"

 

                        "Suilogedolös isio!"

 

                        Äjonom geilemi, kel su flan at ämiedon flumafälid di Zab.  Älogob trupi monitanas ba kildegas, kels usao äkoskömoms obis.

 

                        "Binoms-li Zibar-Kurdänans?"

 

                        "Si, o söl!"

 

                        "Niludob, das els Jirvani bofik nog no ikanoms rivön leseatöpi ela Zibar-Jeiq nilikün."

 

 

 

_______________________________

 

 

VI:46:2002

 

                        "Ba fädo etuvoms kriganatrupi at.  Elogoy ya obis.  Büdol kisi-li, o söl?"

 

                        "Sevol-li vegi sefik love Tura-Gara-bels jüi fimod Akra u lü fons Akra-fluma?"

 

                        "Si!  Kisi vilol-li dunön us?"

 

                        "Pakolkömob us fa flens.  If ogolobs isio deto, niludob,, das okolkömobs omis."

 

                        "No kanobs kolkömön omis, bi lubel us pazüon me klifs, kels rivons vati.  Jevod no kanon xänön onis."

 

                        "Benö!  Okosmonitobs omis!"

 

                        "Ed odunol-li kisi poso?"

 

                        "Ologobs utosi, kelosi mutobs dunön täno.  In jenet alik, ol obinolöd püdik.  Binol fe dugan obas, ab no binol neflen omas."

 

                        "O söl, bi sevob, das dalabol eli Melek-Taus, no binob fümo flen omas.  Okomipol ko ol, if ozesüdos."

 

                        "No dälob, das okomipol.  Logob, das binol man gidik, ab neif ola no kanon jonidön pro obs."

 

                        "Givolös vafi olik semik obe!"

 

                        "No sevol, vio vafs at pagebons."

 

                        "Dunolös utosi, kelosi ovilol;  ab ob yulob lo saludöp ela Adi, das no olüvob flani olik!"

 

                        El ceside gidik äbinom fedan vemo dalestimik to vöds brefobüiko pesagöls fa ob e to neif balik. 

 

                                                   (Dil folid sökon in Sirkülapenäd mula balidkömöl)

 

 

 

_______________________________

 

 

VI:43:2002

 

GESPIKS  DIFIK  NETIK

 

                        Jipuls yunik kil, sevabo : Lamerikänan, Linglänan e Fransänan älisitofs cali as jiyufani patik* ko flitavakompenät famik, kel ägivon ofes primätablufis*.                                                                                                                                                                                                                         

                        Bluf bal ätefon lemeki sludas vifik, e jipuls kil päsäkofs fa xaman :  "Niludolsös, das flitols love nisuls semik fagoseatik*, e das flitöm olsik muton ledunön ditretajolami*.  Binols soaliks in savabotil*  e gubols lü nisul smalik.  Su nisul logols grupi melanas, kels lülogoms lükömi olsik.  Kisi dunolsöv-li?"

                                                                                                                                                                                                                       

                        Nentiko jilamerikänan ägespikof:  "Ob öfövoböv gubami lü nisul votik."

 

                        Jipul Linglänik, posä ätikof boso. äsludof:  "Ob öfövoböv gubami lü nisul votik, kiöp ösäkoböv bespiki ko cif us."

 

                        Ab jipul Fransänik äsagof nosi, ed äjinof bluvön*.

 

                        "Suemol-li säki?"  äsäkom xaman.

 

                        "Lesiö!"  ägespikof,  "ab kis binon-li säkäd?"

 

 

 

BLUVÖN - to be perplexed       

DITRETAJOLAM - an emergency landing 

FAGOSEATIK - remote                              

JIYUFANI PATIK - a stewardess

PRIMÄTABLUF - an initiative test

SAVABOTIL - a lifeboat

 

 

 

I  mans  sapik  pökoms

 

 

 

_______________________________

 

 

VI:42:2002

 

PLEIDÜLAN*

 

                        Töran Nolüdalamerikänik ävisitom lezifi London ed äloatom toodi ko geidan ad logön logöfotis.

 

                        Stop primik äbinon Tüm di London.

 

                        "Tim liomödotik äzesüdon-li ad bumön dini at?"  äsäkom töran.

 

                        "Nu, no äbumoy osi sunädo,"  äsagom geidan, "ab valodo sagobsös za yelis kiltum."

 

                        "Diabö!"  ävokädom töran.  "Yelis kiltum!  Len obs äkanobsöv fabrikön somikosi bevü vigs kil u fols muiküno!"

 

                        Stop sököl äbinon pon nulik di London. 

 

                        "E tim liomödotik äzesüdoy ad lölöfükön dini at?"  äbinon säk törana.

 

                        "Yel te bal  -  niludob"  ägespikom geidan sufädiko.

 

                        "Yel bal!  Len obs özesüdonöv te dels anik ad lölöfükön poni so smaliki."

 

                        Tör äfövon.  Älükömoms täno lü el Paulus-Leglüg.

 

                        "Ekö leglüg magifik nen dot,"  älänälom*  töran.  "Lio nemoy-li oni?"

 

                        "No sevob osi,"  ägespikom geidan.  "No äbinon us ädelo, ven ebeivegob!"

 

 

 

LANÄLÖN - to enthuse                                

PLEIDÜLAN - a boaster                                 

 

 

 

_______________________________

 

 

VI:47:2002

 

ESEVOLS-LI ATOSI ?

 

KRISID  KLIMATIK

 

Vamot talaglöpa oglofon ti me grads mäl ma el "Celsius" dü yels tum okömöls.  Topäds Nolüdapovik me glad petegöls enemödikons ai plu me 10 jü 15% sis yels luldeg, e melanivät emödikon me zimmets teldeg.  Läns lövik, samo : Nedän e Bangladej riskädikons, bi melanivät osüikon me zimmets nog foldegs vata.

 

SMÖK PEPROIBÖL

 

Zif Hongkong ba obinon zif primik vola ad proibön smöki valöpo in tops notidik if primät reiganefa plöpon.  If si, te smök podalon in doms privatik.

 

DEL IT  -  FÖFIO E PÖDIO!

 

Logolsös yeli : 2002.  Binon leigik if föfio, i pödio!  Yel soik okömöl obinon yel : 2112.  Ab nesuvikum binon dät : 20-02-2002.  (= tü fdel teldegid febula, yela 2002).  Binon dientifik ma lüods bofik.  Odabinons te fol dätas somik, sevabo: ll-ll-llll,  21-12-2112  e  30-03-3003.

 

 

                                                                        CEDS  TEL

 

Miedet oba dugana binon utan, kel sevon lio süadükön menis ad dunön utosi, kelosi no vilons dunön, u ad dunön utosi, kelos binons tu trögiks ad dunön  -  e ad plidön osi.                                                                       (Harry S. Truman)

 

Mens blamons ai dinädis okas sekü stad oksik.  No kredob mö dinäds.  Mens, kels plöpons in vol at binons utans, kels sukons dinädis, kelis vilons, ed if no kanons tuvön onis, tän jafons onis.                                         (George Bernard Shaw)

 

 

_______________________________

 

 

VI:48:2002

 

TUVEDOTS  RÄTILAS  MAYULA

 

1.    "D".  Spad tonata in padül telid ai binon ot löpü tonat in padül balid, äs tonat in padül kilid binon disü tonat in padül balid.  Sekü atos, dabinons tonats fol bevü els "N" ed el "I"  (löpo)  e tonats fol bevü els "D" ed el "I"  (diso).

 

2.   Noatädans binons : Mozart, Strauss e Verdi.   Jiel Salome no binof noatädan.

 

3.   "lä".  Pidob vemo, das tuvedot at no äbinon lölöfiko verätik.  Liedo no dabinon vöd "blä" in Volapük, do dabinon vöd "läg".  Ye tuvedot finik binon "bläg" (kel binon neviet!)    Pidö dönu!!

 

4.    Zifs valik  binons cifazifs, pläamü Bonn - klu zif at no leduton lisede.   

 

5.    "6".  Kobonumolsöd nümis tipotas lunikas sagitas e näedolsöd kobonumi at de nüms tipotas brefikas sagitas.

 

 

 

MUIF

(Fa hiel H. B. Walker)

 

Alan labon vödi somik : Linglänans sagons "worry," Deutänans sagons "Kummer,"  Fransänans sagons "souci," Spanyänans sagons : "cuidado."

Kanol betikön säkädis olik, u kanol muifön tefü ons, e dabinon dif gretik bevü dins tel at.  Muif binon tik, kel evenenikon.  Binon musig neplitik, kel fövon ai, e kel neai labon ni sömitamapüni, ni kludi.  Tik ye bejäfon säkädis e lükömon lü kluds e sluds.  Ven muifol, betikol nen fin dini ot, e finikol kuratiko in top ot,  kiöpo eprimol.  Tik votaflano progedon ai de top lü top;  muif blebon nenmufik.  Säkäd  lifa  binon lio votükön muifi ad tik, e dremäl ad dunots jafik.

 

 

 

            SIRKÜLAPENÄD

 

 

 

O Volapükaflens Valöpo!

                       

                        Jiflen Fransänik epenof obe brefabüiko, das pädan zifila Litzelstetten, kö el Johann Martin Schleyer äbinom pädan dü yels 1875 jü 1885, egivülom kloki ad stimön mebi Datuvala.  Äviloy sagön vödis anik in Volapük dü fomed.  Ekö ons :  "Nemü pädän obsik, vilob danön oli demü legivot at nobaladälik.  Binonös bened gretik e dugonös obis lestime dibikum Kiläta Saludik."

 

                        As redakan Sirkülapenäda, vilob ai bükön dinis, kels i plitons, i yufons reidanis.  Äs sevols osi, ebükob jünu migi dinas, kels stäänikons de vödems fasilik jü lartügs e koneds fikulikums.  Ab etuvob-li leigaveti verätik?  Ad yufön obi in tef at, vilols-li  begö! gespikön säkis fol sököl?

 

                        1.  Ven getol Sirkülapenädi, dini kinik reidol-li balido?

 

                        2.   Valemo bükob konedi lunik, kel dulon dü muls anik. 

                              Juitol-li konedi somik?                                    

 

                        3.   Semikna bükob rätis alsotik.  Steifülol-li ad dunön atis,

                    u tuvol-li onis tu fikulikis?

 

                        4.   Cedol-li, das dabinon nesaid dinas nelunik;  samo, cögs, saits?

 

                        Äs esagob, ceds olsik tefü ninäd Sirkülapenäda oyufons obi ad dünön olis ba gudikumo.  Ab gudiküno obinos, if osedolsös obe buükamis olas tefü ninäd gasedila obas;  täno olabob geidalienis fümik ad sökön!

 

                        Valikosi Gudikün  Oles ed Olikanes

 

                                                sedom

 

                                                Ralph

Hosted by www.Geocities.ws
GridHoster Web Hosting
1