SIRKÜLAPENÄD

 

 

 

O Volapükaflens Valöpo !

                                                                                                                                                                                                                                                                        Tü del zädel pasetik ejuitob, kobü famülans obik, kaniti pro Yurop, kel binon  mäted  televidik  ad tuvön, se kanits mödik länas Yuropik, kaniti et, kel pecedon kanit gudikün ad daoptön as  „Kanit pro Yurop.”  

 

                        Ün yel at gaenan äbinon Türkän.  Dini bal ye eküpob, sevabo, das pük pegeböl fa läns ai mödikums äbinon Linglänapük.  Id ols eküpols-li osi?  Samo, vödem kanita Latviyäna no äbinon in pük netik, ab in Linglänapük.  Kikodo-li?  Sinifos-li atos, das Linglänapük binon veitikumo suemovik?  -  das medü Linglänapük laboy fädi gudikum ad gaenön-li?  -  u das Linglänapük binon pük bevünetikum, ka votiks-li?                              

                                                                                                                                                                                                                                               

                        Süpädiko Belgän elofon kaniti medü vöds mekavik.   Ab vöds kanita at äbinons ni Volapükiks, ni Sperantapükiks  -  sagoy, das äbinons nensiämiks!  Kanit pro Yurop medü Volapük u medü Sperantapük  -  dial kion!

 

                        Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes

 

                                                                        sedom

 

                                                                        Ralph

 


BIRÖN - to brew                                   
LEMÖN - to renounce
GEÜKAM - a reaction                                
LASAMÄN - Assam
GRAIFÖN - to cauterize                             
LUDIVODIK - addictive
JEP
 -  a herd                                                             
SÄKABLOG - a  survey                                                           
TAGÖN
 - to trample
KAENAN - a technician

 

 


VI:42:2003

 

VOL  ED  OL

 

If leigodobs menefi lölöfik pö vilag labü lödans tum, ed if tikädobs pöpis valik, kels dabinons in vol obsik, vilag at okeninükon :-

 

Siyopanis luldegvel.

Yuropanis teldegbal.

(Nolüda- e Sulüda-) Meropanis  degfol.

Frikopanis jöl.

 

Luldegtel obinons voms.

Foldeg jöl obinons mans.

 

Veldeg no obinons vietikans.

Kildeg obinons vietikans.

 

odabinons no-kritans veldeg

 e kritans kildeg.

 

Jöldeg obinons votageniälans

e degbal otgeniälans

Pösods mäl odalabons dötumi luldegzül  liega valodik vola.

Pösods mäl odekömons de Tats-Pebalöl Lamerikäna.

Pösods jöldeg no  odalabons lödöpi.

Pösods veldeg no osevons ni ad reidön, ni ad penön.

Pösods luldeg osekidons de ek.

Pösod bal odeadon.

Pösods tel pomotons.

Pösod bal odalabon nünömi.

Pösod bal odalabon diplomi niverik.

 

If logoy voli ön mod at, kleilikos, das suemäl, dasumäl e studs zesüdons.

 

If egalikol agödo, e no äbinol malädik  -  binol läbikum ka pösods balion, kels odeadons ünü dels anik.

 


VI:43:2003

 

                        If neai eplakol militi, leliedi pevunölanas u faemi  -  in jenet at binol läbikum ka balions lultum pösodas in vol.

 

                        If kanol golön lü glüg nen dredön, das otädoy oli,  u das odeadükoy oli  -  binol läbikum ka telions kil pösodas vola.

 

                        If labol bosi ad fidön in gladaramar olik, if peklotol, if labol nufi e bedi  -  binol liegikum ka veldeglul dötum lödanas in vol at.

 

                        If labol kali golik pö bank,  moni anik in monapokül olik,  moni bosik in spälabügil  -   binol balan pösodas et  (jöl dötum) kel binon liegikün vola.

 

                        If reidol, nun at binon bened telnaik pro ol,  bi :

 

           1.   Ek etikon de ol;

 2.   No binol balan pösodas telionas tel, kels no sevons ad reidön.


Ün del semik,  ek esagon :

 

Vobolöd  -  äsif no ineodol moni;

Löfolöd  -  äsif nek neai ivunol oli;

Danüdolöd  -  äsif nek älülogon oli;

Lifolöd  -  äsif Parad äbinon su Tal.

 

                        Binos vig bevünetik flenefa.  Sedolös potami at flenes valik ola,  i pösodes votik veütik pro ol. 

 

                        If no odunol osi, nos ojenon  -  votaflano, if odunol osi, ba olibükol smilili lä ek  . . .

 


SPIKET  PORTUGÄNIK

 

Neai sagolöd valikosi, kelosi sevol,  ni dunolöd valikosi, kelosi kanol,  ni kredolöd valikosi, kelosi olilol.

 


 
VI:44:2003

 

VOLAPÜKAMUF    TUMYEL  BAL  E  LAF  (FIN)

 

GELOGAM FA PROFÄSORAN E DOKAN ALBERT SLEUMER

 

                        Ya tü del 27id yunula, yela 1884, datikan mekavapüka nulik, ma delabuk oka, ibinom in Friedrichshafen ed idisinom us kobü Rupert Kniele e mayor-sanan : Göser programi pro kongred.  Ad staudön mögiküno pro kobikam ün gustul, ibä älefenom vemo sekü vobs neitik, äduinom ün yulul tävi pluvigik ve el Rhein donio jü Köln, täno da Belgän, Luxämburgän e Lalsasän, ed älonom tü del 5id gustula balato dinis valik, kelis ösötoy demön pö kolköm gretik.  Bevü ats i loblin setas e vödas in püks difik luldeg ädabinon.

 

                        Tü del 17id gustula ävätälom ninädi spikäda gretik, keli ävilom jenükön.  Ya tü del 24id gustula ikömom in Friedrichshafen ad lelogön lekälalecemi jöniko pideköli, kel nog as deks patik äninädon magi ela „Volapükia” fa pänan : Kolb, e magoti ela Leibniz : tikan gretik : balidan, kel älabom tikoti ad jafön valemapüki.  Piskulturon fa skulturan : Karl Göser. 

 

                        Tü getedasoar dela 25id gustula, Volapükahüm sevädik fa Zorell (pepoedöl  ä  fa  Schleyer), soäsä  penom  :  „ünü lafadüp  penoatädöl,” pä-

plösenon so süperiko fa glügakor di Friedrichshafen, das mastal musigagütik mu ädafredom dö „kanit glorik”.

 

                        Balan kompenanas lanälikün : Lalsasänan H. Starck se Bischweiler, kel as vipresidan telid icalom, nunom in setulanüm calöfagaseda, bevü votikos :  „Tudel e vedel äbinons dels voba fefik.  Bespiks dilo presidü söl presidan : Dr. Obhlidal se Wien,  dilo presidü söls vipresidans : baonan Von Welden se Hürbel in Vürtän e Starck se Bischweiler äjenädons gudiküno.  To stom vemo badik, lekobikams valik nämöfiko pivisitons.  Dü dels tel deklams in püks luldegbal päduinons, sodas kobü spikäds vel, tim fuliko pifrutidon.  Nen rop benovipatelegrafots e peneds valasotik in poed ed in prosad, in Volapük ed in länapüks älükömons.  Klubacifs e Volapükitidans: pediplomölans nemödik, kels ettimo pas ädabinons, äpolons siämamäkis largentik labü tonats :  M.b.p.b. :  sevabo:  „Menade bal, püki bal.”

 


VI:45:2003

                                                                                                                                                                       

                        Atos äbinon spiked fa Schleyer sis dels balid mufa pelonöl.  „Tim naböfik vü kobikams notidik skilo päfrutidon pö kobikams nenotidik cifas, tidanas e klubanas Volapüka demädü pük ebo at, e binos nendotik, das kongred balid at ovedon benef jenöfik pro din gretik obsik.”  So el Kniele ettimo äpenom.  Cödot omik överatikon, ibä ädavedon poso noe in Deutän, abi in foginän num gretik Volapükaklubas, kelas cifs no selediko äpübons gramatis e vödabukis in länapüks.  Igo in Tats-Pebalöl Meropa, täläktans ävedons jäfediks.  Cif fiama : Heinsberger, kel äkomulom Volapüki in New York, äpenom ettimo mastale : „Dub gasedalised bevünetik obsik (dabükotanum : samäds degmil) Volapük papakon ini läns valik tala.”

 

                        Nog vödis anik dö püks plu luldeg, in kels ädeklamoy pö kongred.  Klülo mö möd somik „deklamas,”  spikäds balatik äkanons binön te brefiks.  So Schleyer it ämäniotom in calöfagased okik, das in Lanamänapük sets smalik jöl, ud in püks votik vöds te aniks pänunons, äsä samo:  „Sagob dani Söle löpikün, ejafom vali ad geb obas.  Söl dabinom ai, no elabom primi, e no olabom fini.  Lifom ai, e binom Reigan vemo nämädik, klu sötobs fölön büdedis Oma.”  Sets Larabänapükik änotodons:  „Utan, kel eseasovon benodis, klopon dani.  Dog lifik plu völadon, ka leon deadik.  Dalabot pelüvöl ai stigädon ad tif . . . ”   In Dayak (nisula: Borneän) päsagos:  „No cedolöd oli gretikumi, ka pötos!”  Täno num vödas balatik pägivon, leigo in püks Fönikiyänik, gotik, Türkänik . . .   Mödikünis notodas e vödas atas ikobosukom Schleyer it, kel ettimo ya ibejäfom staböfikumo pükis nätöfo mäldeg, e kel ätenükom studi oka ünü lifayels fovik oka love püks ze züldeg, dö kelos lebuks in bukem liegöfik okik peposbinüköls nünons.

                       

                        Finodi spikäda mastala äfomons liäns fa om pepoedöls in Deutänapük, kela tradutod binon:-

                                                                                                                                                                                               

                        „Jafobsös me vafs laidüpolitik tikäla püdavobodis gretik nulik!

                         Volapük obas binonös löfatanod, kel fovo zütedrilon länis valik,  sodas tal jönik fa sol pabesvietöl vedonös obes parad svistanas fiedik!

                          Mens pükas valik suemonsös okis kleiliko medü pük bal!  Senäl püdilejuita dudranonös ini läns valik !”

 


VI:46:2003

 

                        Delabuk omik de 1884, tü del 27id gustula, nunon patikumo, das ädakonsäloy pö kobikams dö gramat, pladam vödas in set, vödabuks, lotograf, sluds tefü klubs, gaseds Volapükik, e.r.   I mobs pilofädöl valik tefü valemastatuds, slopükam, literat e lonams tefü kongred balidfovik, kel öjenon in Bregenz (len el Bodensee su ziläk Lösteränik), päbespikons staböfiko.   Ad komitetanef, kel ösöton daküpedön leduni sludas, pädaväloms Volapükitidan : Dr. med. Obhlidal se Wien (Lösterän), Rupert Kniele se Schemmerberg (Vürtän), H. Starck se Bischweiler (Lalsasän), Gutensohn se München (Bayän) e Lenze se Leipzig (Saxän).   Lätikan ispikädom dö „Volapük e stenograf,”  ed om it isumodom bespikis stenografiko. 

 

                        In lüspikot jötik, Schleyer äsagom kazeto bevü votikos:  „Sötoyös teilön e distidön dini gretik at de pösod pöfädik omik!”    Kod atosa äbinon, soäsä delabuk sävilupon, demü nekoten ela Obhlidal, kel mimeugom dö jenot, das Schleyer ijonidükom sanani Kniele ad fovan oka, e kel zuo no äbaicedom tefü spikäd ela Schleyer.  Delabuk sagon dö atos vödiko:  „Äspikädob dö Volapük, sotefä omögosöv ad födön medü pük lifi tikäla, nolavi,  lekani  e  dakosädi;   äspikob  liföfo,  lefäko     . . .     Komiks äbinons  pösods za teltum.  Eli Obhlidal spikäd oba no äpliton!  Votikanis valik spikäd oba vemo ipliton;  plod no ävilon finikön.”

 

                        Tü del 28id gustula, yela 1884 kalots ilükömons, kelis Schleyer dido dilo me legivots monik ome pigivöls, ämutom klirön.  Dekam lecemas äfrädon makis 206,  filot makis 20,  fided kobädik cifas makis 30, e kor kanitanas suämi leigik.  So tuvobs kludo pötü atos küpeti delabukik:  „No löfilob plu kongredis so jerikis e so töbikis!”  Kludo yels plu kil äpasetikons, büä Schleyer ägevom däli oka pro kongred nog mödo gretikumo pädesinöl in München (Bayän).  Vüo Volapük aiplu nenropo päpakon.  Patiko in Nedän flens ona ettimo äjäfädons.  Pösods mödik ädagetons diplomi tidana.  Mödot klubas in Nedän ärivon numi degzül, i gased in Volapük pilautöl äpubon almuliko.

 

                        Kongred Balid gretik at vero äbinon din neglömovik pro valikans utanas,  kels id äpreparons, i kels äkomons pö on.

 



VI:47:2003

 

RÄTS

 

1.                        KALKULAV  BISARIK

 

                        Logolös  sökodi  nümas  diso :-

 

                                                 1

                                                 11

                                                  21

                                                 1211

                                                 111221

 

Lien sököl,  kin obinon-li?

 

 

2.                        KALKULAV  RÄTÖFIK

 

                        Sevol-li  lio  saedükön nümis 1  -  9  ad rivön nümi 100 me nüpladam kobonumamalüla (+)  e/u  detiramalüla [  -  ]  ma  vil  ola?  If binos  zesüdik, dalol labön nümis plu ka bal,  ab no mutol ceinön söketi nümas.   Dalol penön, samo :  123, 234, 356 e ret, ab no 321, 432  e  ret.

 

 

3.                        JÜTANS  TEL

 

                        Jütan kanom jütön glöbis lul ünü sekuns lul.   Jütan votik i kanom jütön glöbis deg ünü sekuns deg. 

 

                        Jütan kimik kanom-li jütön glöbis degtel ünü tim brefikün?

 

                        (No glömolös, das jütan mutom gefledülön güni  pos jüt  alik!)

 

-    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    -    - 

 

                        Pro utans, kels  verätiko otuvons tuvedotis rätas kil löpo, osedob ones kopiedi  Sirkülapenäda balid !    (Ün tim et, tiäd äbinon : 'Pened Komunik')

 

                        Vobolsös gudiko ! ! !

 


VI:48:2003

 

NUNILS  SE  VOL  LÖLIK

 

LEEFADS BRIETIK

 

Jep* leefadas natädik in topäd nolüdalofüdik tata Lindänik Lasamän* ätagons* deadio pösodis mäl  (bevü ons cilis fol) posä idrinons lalkoholi, kel pibiron* topo.  Lödans vilaga nemü „Tinsukia” imagadons biri in grenamagad, kel pätatakon fa leefads, kels ekömons se fot.  In topäd at dabinons laf leefadas degmil in Lindän, e jeps leefadas kösömiko kömons sunädo se fot ad sukön fidoti.  Kod atosa binon, das lifatops natik läsikons ai.

 

DOG  FALÜKON  SÜTALAMPADI

 

Stam stalik sütalampada  -  geilotü mets degtel e vetotü milgrams baltum luldeg  -  äfalon süpo donio sui süt, e te geükams* gudik e frenöms legudik äfümükons, das nek äviodon.  Kaenans* äküpons, das lampadastam, ön mod bisarik, pägraifon.*  Jenöfots ädajonons dogi yurinöl as midunan.  E vestigs id äjonons, das sütalampadas foldegfol in pof Belgänik di „Oostende” idalabons dämis ot.  Mäl onas sunädo ämosumons (suäm a lampad = dolars 80,000)  bi äbinons nesefiks.

 

GENI NONIK, BEGÖ!  BINOBS GRETABRITÄNANS!

 

Pluamanum smökanas Yuropik ötuvons osi fasilikum ad klemön* dunis genik dü mul bal, ka ad klemön zigarülis.  Tio jöldeg dötum smökanas se Greta-Britän, veldeg dötum smökanas se Nedän, Fransän e Deutän, e plu ka luldeglul dötum smökanas se Belgän e Portugän öbuons ad klemön dunis genik, ka ad lifön nen zigarüls dü mul bal.  So jonon säkablog* bevü smökans telmil.  I kleilikos, das nikotin binon ludivodik.*   Dötum mäldegtel smökanas in läns mäl äcedon, das Nulayel öbinon tim gudik ad stopön smöki, ab te kil dötum onas isteifulon ad dunön osi.

                                       (Lisedi vödas ko stelül (*) otuvols donü pad balid)

 



Hosted by www.Geocities.ws
GridHoster Web Hosting
1