SIRKÜLAPENÄD
O Volapükaflens Valöpo !
Spikoy suvo tefü Kadäm Volapüka.
Kadäm at älabon ye jenavi bisarik.
Zeil Kadäma rigiko äbinon ad galedön Volapüki hiela Johann
Martin Schleyer. Pük
alik lifik muton progedön, bi sog in kel lifon i progedon ai.
Kadäm somik gididon ad geidön püki, sodas Volapükans
valöpo gebons püki ot ma desin datuvala ona.
Ab atos no äjenos ai ko Kadäm Volapüka.
Ün yel 1897 Kadämans lölöfiko älüvoms Volapüki
ela Schleyer. Kadäm
ävedon el „Akademi Internasional de Lingu Universal.”
El Schleyer äbinom vutik.
Kadämans iträtoms omi.
Seko ün yel 1900 el Schleyer ifünom Kadämi nulik, kel idulon
dü yels nog mäldegs.
Anu Volapük no labon Kadämi, kel büo ikleilükon gramati,
imekon vödis nulik ad notodön suemodis nulik, ed irajanon xamis tefik Volapüka.
Bü brefüp eneodoy ad notodön vödi nulik, sevabo : quadriplegia,
kel jünu no ilabon vödi leigik in Volapük.
Pos bespikam anik fa limans Volapükapadas in vüresod, ezepoy vödi
: follimaflap. Jenöfo
Volapükans at ebitoms äs Kadämans.
Ab cedob, das Volapük adelik neodon Kadämi ad geidön progedi
püka. Lio
primön-li? Te
Cifal labom nämäti ad dunön osi calöfiko ma disin büik.
Ko Kadäm calöfik, Volapük olabon stadi gretikum. Id obinos pöt legudik pro utans, kels vilons dünön püki it. Betikolsös osi !!
Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes
sedom
VIII:58:2003
CILS LÄRNONS UTOSI, KELOSI BELIFONS
1.
If cil belifon
ai krüti, olärnon
ad micödön;
2.
If cil belifon
ai mimeugi, olärnon
ad feitön;
3.
If cil belifon
ai kofi,
olärnon
ad plafön;
4)
If cil belifon
ai jemi,
olärnon
ad senön döbi;
5)
If cil belifon
ai sufäli, olärnon
ad sufälön;
6)
If cil belifon
ai kuradükami, olärnon
ad konfidön;
7)
If cil belifon
ai lelobi, olärnon
ad digidön;
8)
If cil belifon
ai gidi,
olärnon
giti;
9)
If cil belifon
ai sefi,
olärnon
ad lekonfidön;
10) If cil belifon ai lobüli e flenöfi, lärnon ad tuvön löfi in vol.
SMILIL
1. Näfäktik ga binos smilil,
2.
Smililo za gul ägolob;
Binon lölo äs grip.
Ek äküpedon smilili oba.
Adel, smililo, ek obe ko zil
Log lü log ädasuemob
Äkoedon smililön su lip.
- Inäfäktob logoti oma!
3 .Ed äbetikob smilili mödo,
4.
If osenol ad primön smilili,
Idasuemob völadi otik.
No lüvolös oni vaniko.
Smilil bal äs obik födo
Kodobsös
peideimili;
Otävon zi Tal veitik. Näfäktobsös voli löliko !
KLEILÜKOLÖD, BEGÖ! SÄKÄDI OBIK
Kels binons gebs e dists vödas sököl, kels valiko pajonons in vödabuks dis „an”
(Deutänapüko) u „at” (Linglänapüko)?
(Ekö vöds lätikün, kelis reidan esedom) :-
- - - -
- - - - -
- - - - -
- - - - -
- - - - -
- - - -
TÖ labon sinifis sököl :-
1. in top patik :-
a)
Lödobs
tö London ;
ä)
Tö topäd at kanoy visitön bumis nitedik
2.
I sinifon eli „point de départ” (= püni devegama) :-
a)
De leveg, zifil stanon tö fagot milmetas kil
ÄL labon sinifis sököl :-
1.
lüodü :-
a)
Dom obsik binon äl sulüd;
ä)
Yan fidacema dugon äl sälun
2.
primü :-
a)
Äl soar famülans fidons kobo
SUI (=
su + i) labon
sinifis sököl :-
1.
sinifon mufi löpio, u donio; föfio, u pödio :-
a)
Cil grämon sui ludomil;
ä)
Efalof sui glun;
b)
Äxänob sui jevod;
c)
Golobs aldeliko sui süt;
d)
Stepoms sui föfaglun (u pödaglun)
2.
dun vifik :-
a)
Eseidom mane neifi sui gug oma;
ä)
Pul badöfafredik epenom vödis badik sui völ.
VIII:60:2003
LIF E DEAD IN ZIF 'SHANGHAI'
Ekö
konot i verik, i menik stabü plaks voma bal dü Levolut 'Kulivik' Tsyinäna.
Lautan,
jiel Nien Cheng, äkolkömof ko matan oka, bi ägolons lü jul ot in Linglän.
Ägetävons
Tsyinäne ün yel 1939.
Ven
Palet Kobädimik äperädon reiganefi ela 'Kuomintang' ed änüdranon* ini lif netik pos yels
deg, jiel Nien Cheng, kobü matan ofa, dipan* ela 'Kuomintang,' ävälons ad blibön in Tsyinän, e ad stütön reigamodi nulik kobädimik.
Ko
zep reiganefa nulik, söl Cheng ävedom büsidacif valemik in bür ela 'Shell Oil International'
(=
Leülaprodam di 'Shell' Bevünetik) zifa 'Shanghai'.
Pos
dead omik, sekü kanser, ün 1957, jimatan omik äprimof ad vobön pro kompenät bevünetik
'Shell,' kö äbitof as büsidacif pro pösodanef ed as yümafizir bevü fed vobanas
di 'Shell' e büsidacif valemik kompenäta. Ün tim et, jiel Nien Cheng äbinof vom soalik in Shanghai, kel älabof diniti somik lä kompenät foginik gretik.
Täno,
ün 1966, el 'Shell' äfärmükon büri at in Shanghai ed äloveükon labemi kompenäta
lü ganet* reiganefa Tsyinänik ad garanön jäfotis fovik e pänsionis pösodanefe valemik
di 'Shell.'
Ün
yel ot, Levolut 'Kulivik' päprimon fa hiel Mao Ze Dong. Äkobükom Gardanefi Redik ed ädälädom omis ad moükön se län
: 'Vönädis Fol,' sevabo: kuliv vönädik, geböf vönädik e tikamods vönädik.
Gardanef
Redik älonädon sinifi vöda : 'vönäd.' Ed älonädon ga ko vindit. Nems sütas päceinons ad fläkön mufi levolutik. Selidöps, kels ädünons liegikanis pädistukons. Söfs, resoramatrads, jönameds* e klots, kels ämemükons bosi pu katädimik,
päfilons. Nems i leselidöpas päceinons, e magod hiela Mau pälagon valöpo in fenäts.
Ästopoy
beianis in süt, kels no äpolons klotis braunik/gediks vobanas, ed äkofoy onis demü kösömots
'vesüdik.'
„Kikodo
polols-li
blitis
ko
lögs
nabik?
Kikodo
polols-li
jukis
tipik?
Gardans,
kels äbinoms yuniks ä ziliks, ädugoms Tsyinäni su veg, kel
VIII:61:2003
fino öneplöpükon läni.
Nevitoviko* äprimoy ad lerorön :
„Doniö ko el Tao Feng!” (Bukädanolavan cifik ela 'Shell' in Tsyinän).
„Doniö
ko dog rönöl Lampörimanas, Tao Feng . . . ”
„Doniö
ko katädimans!”
„Lifö
Levolut Kulivik gretik pöpa!”
„Lifö
Dugan obsik gretik 'Mao ' !”
-
Votastid
ja iplaädon saunäli!
Jiel
Nien Cheng e daut ofik, nemü 'Meiping,' bäldotü lifayels teldegfol, kel äbinof jidramatan bioskopik in Shanghai, äbinofs zänodü kaota* at fifik.
Jiel
Nien äbinof pöjutazeil klülabik* sekü yümets oka foginik ä katädimiks.
Ün
del semik, Gardans Redik lezilik änübreikoms ini dom jönik jiela Nien. Distukölo dalabotis vönik jeragik ofa, äleroroms :
„Dins
at dutons lü kuliv vönädik . . . Dugan 'Mao' etidom obis, das if no distukobs, no kanobs stitön dönu . . . ”
Täno
äkusadoms
jieli
Nien : „Binol neflen Reiganefa Kobädimik Pöpa. 'Jimagivanayag*' sonemik fino ireivon ofi.
Bukas
'vönädik' e foginiks mödikün pädistukons dü yels at fa fovans lezilik ela 'Mao.' Plao, alikan ämuton studön penädis ä sagodis oma.
Dü
Levolut 'Kulivik,' Tsyinän äfärmükon yanis oka rete vola, ed äpöjuton kulivanis ed
alikanis, kels itedons ko foginans.
Äbinos
filosop ela 'Mao,' das klads calik e täläktiks mutons pamükükön.
Träit gönik, kel büo pägivon klades calik, löliko änepubon, e päleigükons müto.
VIII:62:2003
Sekü
atos, mens kulivik päveigons lü provins fagik ad vobön in fels.
E sekü
calod geilik lä kompenät : 'Shell,' sekü dugäl ofa foginik, äsi lifamod liegik ofa, el
Nien ämutof sufön düpis mödik lo kolköms 'töbik,' zeil kelas äbinos
ad deimön neflenis kobädima.
„Vilol-li
koefön?” äflagoms ofi säkans.
„Neai
edunob bosi ta pöp u ta reiganef Tsyinäniks,” äspikof. „Bür ela 'Shell' äbinon is, bi reiganef Tsyinänik ävilon osi.
Büd
ad dälön ele 'Shell' ad dakipön Bür ona in zif Shanghai pädunon fa Konsälalef Tatik,
e pädispenon fa cifministeran it : Zhou Enlai. El 'Shell' labon vilöfi gretik pro Tsyinän äsi pro pöp Tsyinänik, ed ai
elobedon lonis e nomemis lölöfiko. No binos desin ela 'Shell' ad jäfikön me bolit . . . ”
„.
. . Do äspikob me vög laodik, nek in cem äkanom lilön seti lölik, bi valikos, kelosi
äsagob,
pänöyos fa vokäds vutik e fa lerors : „Koefolöd! Koefolöd!!
El
Nien Cheng päjedof ini fanäbanöp, bi no ävilof siön, neverätiko, das äbinof
'spionan lampörimanas.'
Du
Levolut 'Kulivik,' fanäböpans pämütons ad leblamön röletanis okas, i ad breikön
kosami ko ons. Nilädans, flens e famülans pämütons ad mekön setädis* neverätik,
sodas ons it no pöjedons ini fanäböp. Igo blod ela Nien balna inunodom tefü of, neverätiko, ad jelön oki it.
Ab
el Nien Cheng äsludof ad sagön ai veräti, sevölo, das koef dobik öbrefükon fani
ofik. Dü yels mäl e laf äsufof soalükafani.
„Neai
edunob krimi dü lif lölik oba,” älesagof.
„If
täno no edunol krimi, kikodo binol-li is in fanäböp? Jenöf, das binol is ya blufon, das edunol krimi,” äbinon tikäl bluvik, keli ägeboy ta of.
(Finoti
konota
nitedik
at
kanoy
reidön
su
pads
'Sirkülapenäda' mula balidkömöl).
DIPAN
a diplomat
KAOT chaos
GANET
an
agency KLÜLABIK obvious
VIII:63:2003
JIMAGIVANAYAG a witch-hunt
NEVITOVIKO
inevitably
JÖNAMEDS cosmetics
NÜDRANÖN
(to)
infiltrate
SETÄD a statement (BALHON) (unicorn)
LEDIT NULIK
Oli eperob dönu adelo,
Ün galikam obik imogolol,
Somiko, nen kod seimik.
Oli eperob dönu adelo.
Too, in drim,
Äsagol, das älöfol obi.
(Fa hiel Francesco Felici)
LEON E BALHONs
Leon e balhon suvo ävisitons foti.
Leon älugon tü dels : mudel, tudel e vedel, ed äsagon verati
tü dels votik viga.
Ab balhon älugon tü dels : dödel, fridel e zädel, ed
äsagon verati tü dels votik viga.
Ün del semik äkolkömob leoni e balhoni, kels ätakädons
dis bim.
Ob:
Glidis olis, o flens!
Kisi vilols-li sagön obe?
Leon:
Ädel äbinon del obik ad lugön.
Balhon: Ädel id äbinon del obik ad lugön !
Pos medit anik, äkanob sevön deli viga.
Id ols, kanols-li tuvedön oni?
If no, tuvedoti okanols reidön in nüm balidkömöl Sirkülapenäda.
VIII:64:2003
NUNILS SE VOL LÖLIK
MAGIV IN LUT
Valikans sevons dö benosek nendotik bukas dö hiel Harry Potter. Bü brefüp pädabükon ya toum lulid sökoda
famik. Tü
del teldegmälid yunula in el Albert Hall di London äjenon kolköm lanälanas ela Harry Potter
mödotü folmil. Pö kolköm äkompenof jilautan, el Joanne K. Rowling. Plä reidans, kels äkömons lü el Albert
Hall, kolkömi at älülogons balions reidanas se vol lölik, kels äbinons fo nünöms
okik. Atos
äbinos mögik danädü sesedam stedöfik in bevüresod. Kolkömi ädugom hidramatan, el Stephen Fry. Jiel J. K. Rowling ägespikof
säkis mödik reidanas se vol lölik.
Toum lulid binon ya benosek legretik; paselon vemo vifiko da vol.
. . . . E MAGIV PÜKIK
Amulo tradut latänapükik (ed i tradut Velsänapükik) buka, tiädü „Harry
Potter e Ston Filosopana” podabükons fa dabüköp „Bloomsbury” in zif London. Traduti latänapükik, sevabo : „Harrius Potter
et Lapis Philosophi” edunom el Peter Needham, tidal in jul Linglänik di „Eton” -
dabüköp i vilon dunön dabükoti vönagrikänik, ab
no nog etuvon tradutali.
LEZÄL PAGIK
Mens za kildegmil äglidons solasülöpikami tö stonasirk in „Stonehenge” (Sulüdalinglänb)
tü del teldegbalid yunula. Nüm at lotidanas äbinon gretikün jünu. Soli äglidons kanits, danüds, vokäds e trumatons. Balidna sis yels mödik
stom äbinon vemo jönik, tio nen lefogs.
Büo, ün yel 1985, stonasirk päfärmükon kodü kondöt
tu lenoidik pilgrimanas. Bü yels tel ämaifükoy oni dönu. Stonasirk di „Stonehenge” labon bäldoti yelas folmil.
JIMATAN NEN NAMS
Man päcödetom ad yels luldeg in fanäböp in Guyän, bi äcöpom namis
matana. Ätikom,
das äklinükof jukis mana votik. Matan eperof namis bofik, äsi gebi dilik loga.
FIN