SIRKÜLAPENÄD
O Volapükaflens Valöpo!
Tü fin yela e yeloda ats, vilob primo vipön
reidanes obas : Kritidi Läbik!
Ekö tim pato pro famüls e röletans,
ven labons pöti ad logön e ad kolkömön odi dönu, e ad zälizelön motedi Plina
Püda - fümo neodobs püdi in vol adelik obas.
I binon tim yela, ven labobs pöti legudik
ad lovelogön yeli pasetik.
Säk balid tefon flenefi Volapüka : dabinons-li flens mödikum finü yel at, ka finü yel lätikün? Binos verätik ad sagön, das flens lükömons e mogolons. Pösods anik lanälükons
okis vemo primo, täno pos muls anik nepubons. Etans vero no binons flens
fiedik Volapüka;
ba etuvons vüo nitedi gudikum ad bejäfön
okis. Too cedob, das anu dabinons mens mödikum, kels elärnons
Volapüki, e kels kanons gebön oni. Leigodobsös stadi at
lä ut yelas deg büik, ven te anikans ilabons kani at.
In tef at danädob Bevüresodi, kö
kanoy tuvön somödikosi dö Volapük . Utans, kels nitedälons tefü püks in valem
kanons fasiliko lovelogön stabagramati äsi stabavödis püka, igo if no diseinons ad dalärnön
oni. Ab plöp püks seimik sekidon de flens, kels löfons püki,
e kels vilons propagidön oni;
sekü atos, ekö pöt gönik ad
ladöfiküno danön flenis verätik, kels edunons bosi pro Volapük dü yel pasetik. Vero binons bijuts in kron Volapüka.
Kobü atans, nükömobsös ini
yel nulik fulü spel e lanäl.
Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes
sedom
Ralph
XII:90:2003
TE GALIKOLÖS . . .
FAB FA HIEL JOHN REDGWELL
Tävan äsenom oki slipöfik. Zänodü menamödot süpo äsevädom, das jimatan oka, keli
levemo löfom, no äbinof plu ko om. Ävokedom
ofi, ab no älilom gespiki seimik.
Vano äsukom ofi bevü menamödot,
besäkölo* menis mödik. Ilogons-li
ofi?
Ab nek äkanon yufön omi.
Poldans äpromoms, das osukoms
ofi;
too äkredoms, das änügolof
ini selidöp nitedik seimik, e das suno ogekömof. Tävan
laido äglibom, ab äsukom vano.
Del pos del äglibom da län,
visitöl i zifis, i vilagis, ad säkön mödikanis, va ilogons jimatani löfik, ab ai igespikons
noiko.
Fino äboidom oki ed ätävom
lü län foginik. Lükömöl
us, ägeprimom suki vanik oka. De län
jü län äglibom, ab valöpo no äplöpom ad tuvön jilöfäbi oka.
Ün del seimik, ägolölo
su belem, äküpedom liti in sil. Flitöm
bisarik äpubon love om, in kel äseadons jafäbs de solasit votik. Lit
at änüslugon omi, e sunädo ätuvom oki in levalanaf*.
„Kömobs gespikü plek olik,” äsagons jafäbs. „Oyufobs
oli ad tuvön jimatani ola.”
Dü milyels ätävons
de planet lü planet da galaxid* at, äsi da galaxids votik. Lit,
kel inüslugon omi, äspatölo su belem, ägivon ome ti lifi laidulik, ab i lifi datomik* sekü
nekom jimatana löfikün oma.
Jafäbs levisedälik, kels
ästirädons levalanafi, äkanons kosädön ko* jafäbs votik valöpo in leval, ed
igivons tävane obsik kani* ot. Te ätikom: „Ologob-li jimatani obik? ed äbepenom ofi tiko. Utan,
kele äspikom,
älilon nuni at in pük oka lönik. Ye, to kan et milagik, nek
XII:91:2003
ägespikon, das elogon jimatani.
Äjenos, das levalanaf äfliton in dil fagik levala, ven tävan älogom süpo silananefi*, kels ävebons fo naf. Bevü ons äbinof jimatan omik.
„Stopö !!” ävokädom. Slifölo
lüodü of, dreno ävokädom :
„Löfäb oba! Kiöpo äbinol-li? Fino
etuvob oli !!”
Gespik, ye, keli ägetom, äkodon,
das lad omik ävedon äs ston.
„No logol obi - te magi oba. Steifülolös ad kontagön obi.”
Etenükom nami ad sofiküno
kontagön ofi su cüg, ab bevü ons epubon veal* dulogamovik - sufidik e nebreikovik. Täno
esagof :
„Pidob, das suk ola ad tuvön
obi änu eprimon.
Tülolös oli, e tävolös
dü balions yelas da leval lölik, jüs otuvol obi. Adyö
- adyö lelunik!” e
ko vöds et enepubof kobü silanans votik.
Tävan exänom dönu
ini levalanaf.
Jafäbs levisedälik äsuemons
oko utosi, kelos ijenetos, e nenzogo esemofons nafi lüodio votik ad primön tävi, kel jino ödulon
dü balions yelas
- yels
fulü lelied sekü def laidüpik.
Spel tävana pidistukon fa veal
nedagolovik, kel inemögükon rivi jiutana, ko kel ävilom dabinön laidüpo. Ädrenom sekü däsper. Do
lit, kel inüslugon omi bü milyels, ägivon ome ti lifi nenfinik, too id äbinom nog deadälan,
ed idredom, das lad omik pibreiköl no ömögos, das ölifädom tävi lelunik.
Dü ädrenom, elilom tonodi
nebepenoviko jöniki in lan okik. Drens istopons,
ed äsenom oki fulü lefred. Vög svidik
ävisipon :
„Te galikolös, te galikolös . . . ”
XII:92:2003
Tävan süpo ägalikom
se drim oka, ed älogom jimatani oka löfikün verato us in bed flanü om! Täv
lelunik äbinon te pölaced. Ed anu ädrenom
sekü fred.
VÖDS FRUTIK
BESÄKÖN - to
interrogate
DATOMIK -
tormented
GALAXID - a
galaxy
KAN - an
ability
KLIENÄLO - instinctively
KOSÄDÖN (KO) to
communicate (with)
LEVALANAF - a space ship
SILANAN - an angel
VEAL - a screen, a veil
Penet Lautana : Büä
reidols sinifi drima su pad 99, meditolös fabi at, begö! dü tim anik tefü sinif lanöfik
ota.
MILAG
Man edämükon doatis kil tö voböp; sekü atos visitom sanani.
Sanan komandom ome, das sufom köteti.
Man : Kötet at,
obinon-li riskädik?
Sanan: No, obinon mu balugik.
Man :
Ab okanob-li pianodön legudiko poso?
Sanan: Lesi! Okanob garanön osi.
Man :
In jenet at obinos milag, bi neai elärnob
ad pianodön!
Seil reigon love län,
E cils at kanitons lidi
Putüle, kel binom in zän.
Kikodo? Zeloy Kritidi!
XII:97:2003
PENED SE MACARÄN
Budapest, tü del 12id novula, yela 2003.
O Söl Stimik!
Ereidob lartügi : „Pük bal no lonöfon
pro Yurop pükas difik,”
e vilob küpedön sökölosi :-
Hiel Kinnock sagom, das püks calöfik
valik limanalänas sötons binön calöfiko geboviks in Yurop. Poso mäniotom pükis
Velsäna e Lireyäna.
Velsänapük fümiko no binon pük
calöfik Greta-Britäna, ab no fümob, va Lireyänapük jenöfo binon pük calöfik
Lireyäna. Sevob, das alikan spikon Linglänapüki in Lireyän. I Katalonänapük binon pük calöfik ni Spanyäna, ni Fransäna, ab Nedänapük
fümiko binon pük calöfik Nedäna, e söton binön bal pükas calöfik Feda Yuropik. Tefü Luxämburgänapük, no sevob mödikosi in tef at.
Jinos, ye, das no viloy daoptön u Sperantapüki, u eli 'Interlingua,' u latini ad disein at.
Kanob suemön atosi. Ko püks mödik,
ai odabinos vob mödik pro tradutans e nätäpretans mödik, kels sekidons de vob somik ad lifön. E ko püks difik, kuliv patik länas Yuropik neai poperon.
Do Fed no vilon daoptön püki bal, jinos
presenüpo, das ti edunon osi, bi, ma el Kinnock, plu ka laf samädas balid dokümas calöfik Feda
dabinon ya in Linglänapük!
Glidis Gudikün.
Ferenc Kutas
SPIKET
No vedoy tidan
ünü del bal
XII:93:2003
NUNILS
SE VOL LÖLIK
(Sinif vödas ko stelül
pubons su pad 98)
TEP
SOLIK FLAPON TALI
Tep
nämikün geomagnetik eflapon Tali.
Tädon ya lektinaprodi, däropon*
kosädalienis leflitömas* ed edämükon munädis* anik. Büosagodans stoma
lespadik esagons, das joik balid dililas geilo pefledülölas* de Sol ekobojokon enu ta fel magnetik Tala. Tep
pemafon ma klad G5, sevabo : vemöf* geilikün su gredaked nolavanas.
FUG
FOI FLAMS
Degbalions menas elüvons komotanefis belik in Sulüda-Kalifornän
as lödans lejekik ärönons ad vitön lefilis badikün tata sis plu ka yels deg. Lefilakomipans
neodülik* esagoms, das no äkanoms dunön mödikosi ad stopön flamis, ed ägegolädükoy
lefilakomipanis lefenik votaseimo,* do löflams* distukik* tel eprimons ad vedön lefil nog bal nilü
zifil „Julian” kel topon in bels , e pöpam* kela binon mens 2.500.
VOM
BÄLDIKÜN VOLA LÖLIK EDEADOF
Vom Yapänik, kel älabof lifayelis tumdegmäl, edeadof. Jiel
Kamato Hongo, kel pämotof ün
yel 1887, edeadof kodü luegaflamat.
El Hongo äslipof dü dels tel, täno ägalof dü dels tel. Lifaspet
in Yapän binon : 85,23 yels
pro voms, e 78,32 pro mans, kel binon lunikün vola.
MEINANS
RUSÄNIK PETUVOMS
Libükans* etuvoms lifikis pluamanumi meinanas degkil, kel piträpoms
dü dels mäl. Itönuloy* da klif de meinäd nilik ad rivön meinanis, kels pifäilökoms
fa vat gladik. Calan äsagom, das balan meinanas ideadom, balan pinetuvom e degbalans ilailifoms. Äbinoms
meinans veldegbal in meinäd nilü zif Rostov fagotü liöls 1.600 suludü cifazif : „Moskva”
timü mijenot. Ävoboms dibiko dis glun ven vat se lak disglunik äfludon ini sop* löpik
ed iblokon vegi lü sürfät.
XII:94:2003
KRITIDAKONOT
AI
NULIK
Ün tim
et nu büd fa lampör: Augustus pänotükon, das volanef sevädik lölik
ämuton paregistarön.
Atos äbinon registaram balid; äjenon,
ven hiel Quirinus äbinom guveran Suriyäna. E
valans ädetevons ad paregistarön - alan
lü zif lönik okik.
Hiel Ioseph
id ädetevom se Galileyän, se zif Nazareth, lü Yudän, lü zif di David, kel panemon Bethlehem (bi älicinom se dafamül ä tribüt ela David) ad paregistarön ko jiel Maria
: jimatirajanan okik, kel ägrodof.
Ven äbinons us, tüp, tü
kel ömotof, äkömon. Ämotof
balidsoni okik, ävilupülof omi ini flabs, ed äseitof omi ini krib, bi in lulotidöp plad no
ädabinon pro ons.
Ün neit et in topäd et
nu galedans anik äbinoms su fel, ed ägalädoms demü jep omsik. Ed
ekö!
silanan Söla ästanom lä
oms, e glor Söla ästralon love oms, sodas dred gretik äfaneton omis.
Ab silanan äsagom omes: „No dredolsöd! ibä
ekö!
lenunob oles fredi gretik, kel jonidon
pro pöp lölik;
ibä adelo pro ols in zif di
David Sanal pemotom, sevabo Kristus : Söl.
Osevols omi dub atos : otuvols cili, kel pevilupülom ini flabs, e seatom in krib.”
E süpo lä silanan lemödot
milita sülik äbinon, kel älobon Godi, ed äsagon:
„Stim binonöd löpo lü
God, e püd su taled; leplüd
in menef!”
E ven silanans idegoloms de oms
lü sül, galedans äsagoms odes: „Golobsös
lü Bethlehem, e logobsös utosi, kelos ejenon, kelosi Söl elenunom obes!”
Tän ägoloms spido usio,
ed ätuvoms jieli Maria, hieli Joseph
e cili in krib äseatöli.
XII:95:2003
E ven älogoms omi, äkonoms
utosi, kelos pisagon omes tefü cil at, e valans, kels älilons atosi, ästunoms dö utos, kelosi
galedans äsagoms ones.
Jiel Maria
ämemidof vödis valik et, ed ävätälof onis ninälo.
Ven nu el Yesus pimotom tö Bethlehem in Yudän timü hireg : Herodes,
ekö! sapans anik se lofüdän äkömoms ini Hierusalem, ed äsäkoms:
„Kiöpo reg änu pemotöl
Yudanas binom-li?
Elogobs steli omik in lofüd,
ed ekömobs ad stimodön omi.”
Ven reg : Herodes älelilom atosi, äfäkikom, ed elans valik di Hierusalem ko om, ed ikobükölo
lekultanis e bibinolavanis valikis pöpa, äsäkom omes, kiöpo el Kristus pömotom.
Äsagoms ome: „tö Bethlehem in Yudän, ibä so pepenos dub profetan : „Ed ol, o Bethlehem, ol,
o Yudän leno binol bapikün pö plins Yudäna - bi se ol geidan osüikom, kel okälom pöpi obik : Yisraelän.
Täno el Herodes äbüedom vokön kläniko lofüdasapanis, ed äkoedom nunön
omis kuratiko timi, tü kel stel ipubon.
Pos atos älesedom omis lü
Bethlehem ko komit:
„Vestigolsöd kuratiko tefü
cil et, ed if utuvols omi, nunolsöd osi obe, dat i ob ogolob usio ad stimodön omi.”
Posä ililoms regi, ädetävoms,
ed ekö! stel, keli ilogoms in lofüd, äfogolon omis, jüs äbleibon stebön sus plad,
kö cil ädabinon.
Ven älogoms steli, äfredoms
mu vemo, ed inüstepölo ini lecek, älogoms cili ko Maria,
mot omik;
ädokienoms dalestümo foi om; ämaifükoms diviärilis oksik, ed äblinoms ome legivotis: gold, boväl e mir.
XII:96:2003
E bi pinunedoms in drim nemü
God ad no gegolön lü el Herodes, ädatävoms ve veg votik lü län
oksik.
Ven idetävoms, ekö! silanan
Söla ädajonom oki in drim lo el Joseph ed äsagom: „Löädolöd,
lasumolöd cili e moti omik, e fugolöd lü Lägüptän, e blibolöd us, jüs osagob
ole! ibä el Herodes osukom cili ad deidön omi.”
Älöädom, ed älasumom
ün neit cili e moti omik, ed ädetävom lü Lägüptän. Äblibom
us jü deadam ela Herodes, dat utos pöfölon, kelosi Söl isagom
dub profetan:
„Se Lägüptän evokob
soni obik.”
Ven el Herodes
äküpom, das picütom fa lofüdasapans, äzunikom vemo, ed äbüedom deidön in
Bethlehem ed in züamöp lölik ona cilis valik labü bäldot yelas tel e läs telas, bai
tim, keli ivestigom de lofüdasapans.
Täno utos päfölon,
kelos pisagon dub hiel Jeremias: „Vög
in el Rama pelilon;
plon, drenam e viam mödik; jiel Rachel äbedrenof cilis okik, e no ävilof patrodön, bi no plu dabinons.”
Ven el Herodes
ideadom, ekö! silanan Söla ädajonom oki in drim lo el Joseph
in Lägüptän, ed äsagom: „Löädolöd,
sumolöd cili e moti omik, e gololöd lü län : Yisraelän, ibä utans edeadoms, kels
äviloms deidön cili.” Om nu
älöädom, äkesumom cili e moti oma, ed äkömom ini län : Yisraelän.
Ab ven älelilom, das hiel Archelaus äbinom hireg in Yudän pla el Herodes
: fat okik, ädredom
ad golön usio.
In drim nemü God penunedölo
ätävom täno lü topäd : Galileyän, ed us elükömölo, älomädükom
oki ini zif Nazareth penemöl, dat utos pöfölon, kelos pesagon dub profetans, das pönemom :
elan di Nazareth.
(Ma nunods saludanas Lukas e Matthaeus)
(Tradutan : hiel Arie de Jong)
XII:98:2003
VÖDS FRUTIK (Logolsös padi 93)
DÄROPÖN - to disrupt
DISTUKÖN - to devastate
GEGOLÄDÜKÖN - to pull back
LEFLITÖM - an airliner
LIBÜKAN - a rescuer
LÖFLAM - a blaze
MUNÄD - a satellite
NEODÜLIK - frustrated
PEFLEDÜLÖL - charged (physics)
PÖP - population
SOP - a (mine) shaft
TONULÖN - to tunnel
VEMÖF - intensity
VOTASEIMO - elsewhere
RÄT RIMIK
Tonat balid binon in dun,
ab no in mun, e no in bun.
Tonat telid binon in liman,
ab no in sum, e no in loman.
Tonat kilid binon in ston,
i tuvoy oni in fon e lon.
Tonat folid binon äs balid,
e tonat lulid binon vokat velid.
Tonati lätikün logoy in nulik,
igo in snek, ab no in fulik.
Nu sosus otuvol vödi nen pid,
Ologol bosi, ke fidoy tü Kritid!
(Tuvedoti kanoy reidön ün mul okömöl)
LAVAR
NEN MIED
Lavaran seimik älagom oki, bi suäm legretik
mona oka piperon fa cütan.
Dünan omik ädukötom jaini, ed äsavom
lifi söla omik.
Ven atan älüvom düni omik, lavaran
äsäkalükom ome frani lafik, ibo äsagom, das jain äbinon nog nulik, e das no äkanom
gebön oni, bi no äkanol livükön snobi.
XII:99:2003
KLEILÜKAM TEFÜ FAB TIÄDÜ : „TE GALIKOLÖS
. . .”
FA HIEL JOHN REDGWELL
Tävan pladulon meni valik - obi, oli, omi,
ofi - kel
tävon da lif at ad sukön vano lani.
Jimatan tävana pladulof lani
it.
Valikans obas binobs äs „lan
in koap,”
ab pekopiköls, kredobs, das
eperobs lani.
Jenöfo lan binon ai ko obs. Lif binon ti drim (Budans
nemons oni : el „mayao” (= pölaced) se kel neodobs te ad galikön.
Veal, da kel tävan obas kanon
logön jimatani oka, ab no kanon kontagön ofi e binön ko of, pladulon stöbi, kel dabinon pro
menef, kel sevon foni te as tikamagot, as „God in
sül,”
e r. Mens
somik mutons tulön ad sukön lani ninü ok it. (In
fab, jafäbs levisedälik äsemofons levalanafi lüodio difik). Ven
mens dunons otosi, lan it sofiko ogalükon omi/ofi se drim lejekik, sevabo : se drim, kel binon lif sen sev
alseimik lana.
Täno suk oma/ofa finikon.
LEMOTÜLS TEL
Lädül jönik, sogü
lemot, remof glufis.
„Liomödoti suämon pär
bal?”
säkof.
„Kidi bal,” gespikom selan, ko smilil
svidik.
„Gudö! Givolös
obe päris tel;
lemot opelof oli.”
Vom, bäldotü za yels veldeg,
äkoefidof oki:
„Ven äbinob yunik, ädunob
sini ko käpten löfidik - naeds kil !”
„O lemotül,” äsagom koefapatär, „ya
ekoefol osi naeds lul !”
„No badocedolös osi, o patär
stimik, ab memob osi ko blesir
somödik !”
XII:100:2003
BINOL FAGIK (E NO BINOS PLU OTOS)
Fa hiel Massimo Acciai
Binol fagik
Binol fagik,
e no binos plus otos;
e fad päbreikon;
ni mel,
glumäl lotidöpas
ni bradastuls rojanik,
e bedas tu gretikas,
ni lampürs,
kels klädons obi,
ni mun,
ab no slipükons.
ni biets.
Binol fagik,
O cilöf obik!
e feled no smelon äs salöf;
säkob obe - ädabinol-li?
igo mel no kanoy kontagön.
u binol te dejok bosa,
Binon love mebastöb,
kel ai defon?
keli no kuradob ad lülogön.
SENOB NEKOMI OLA SVIDIKO
(Poedots tel fa hiel Francesco Felici)
Senob nekomi ola svidiko
in neit nen sleits,
in dag nen dols.
Nenslip stegülöl labon kölis ola,
ed, as plüm flapöl nämiko,
maseton obe lani.
Viloböv te tovön obi bosilo ini lut
ad no senön matradi edaluimiköl,
ad no sevedön, das no binol is.
VOKÄD
Penöm tordon nenpaudo,
e mogliton de ob ini nekom ola;
ab poedav tüeton ninü ob, vilon reidön
oki nigo:
lienetik poedav kofudik aneito,
epölavegöl in delir okik,
padatomöl fa vöds okik,
pasasenöl fa vokäd okik,
vokäd müatik äl ol.