SIRKÜLAPENÄD
O Volapükaflens Valöpo !
Tü del zädel pasetik ejuitob, kobü famülans obik, kaniti
pro Yurop, kel binon mäted televidik ad tuvön, se kanits mödik länas Yuropik, kaniti et, kel pecedon kanit gudikün
ad daoptön as „Kanit pro Yurop.”
Ün yel at gaenan äbinon Türkän. Dini bal ye eküpob, sevabo, das pük
pegeböl fa läns ai mödikums äbinon Linglänapük. Id ols eküpols-li osi? Samo, vödem kanita Latviyäna no äbinon
in pük netik, ab in Linglänapük.
Kikodo-li?
Sinifos-li atos, das Linglänapük binon veitikumo suemovik? - das medü
Linglänapük laboy fädi gudikum ad gaenön-li?
-
u das Linglänapük binon pük bevünetikum, ka votiks-li?
Süpädiko Belgän elofon kaniti medü vöds mekavik. Ab vöds
kanita at äbinons ni Volapükiks, ni Sperantapükiks - sagoy, das äbinons nensiämiks! Kanit pro Yurop
medü Volapük u medü Sperantapük
-
dial kion!
Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes
sedom
Ralph
BIRÖN - to brew
LEMÖN -
to renounce
GEÜKAM - a reaction
LASAMÄN -
Assam
GRAIFÖN -
to cauterize
LUDIVODIK -
addictive
JEP - a
herd
SÄKABLOG -
a
survey
TAGÖN - to
trample
KAENAN
- a
technician
VI:42:2003
VOL ED OL
If leigodobs menefi lölöfik pö vilag labü lödans tum, ed if tikädobs
pöpis valik, kels dabinons in vol obsik, vilag at okeninükon :-
Siyopanis luldegvel.
Yuropanis teldegbal.
(Nolüda- e Sulüda-) Meropanis
degfol.
Frikopanis jöl.
Luldegtel obinons voms.
Foldeg jöl obinons mans.
Veldeg no obinons vietikans.
Kildeg obinons vietikans.
odabinons no-kritans veldeg
e kritans
kildeg.
Jöldeg obinons votageniälans
e degbal otgeniälans
Pösods mäl odalabons dötumi luldegzül liega valodik vola.
Pösods mäl odekömons de Tats-Pebalöl Lamerikäna.
Pösods jöldeg no
odalabons lödöpi.
Pösods veldeg no osevons ni ad reidön, ni ad penön.
Pösods luldeg osekidons de ek.
Pösod bal odeadon.
Pösods tel pomotons.
Pösod bal odalabon nünömi.
Pösod bal odalabon diplomi niverik.
If logoy voli ön mod at, kleilikos, das suemäl, dasumäl e studs zesüdons.
If egalikol agödo, e no äbinol malädik - binol läbikum ka pösods balion,
kels odeadons ünü dels anik.
VI:43:2003
If neai eplakol militi, leliedi pevunölanas u faemi - in jenet
at binol läbikum ka balions lultum pösodas in vol.
If kanol golön lü glüg nen dredön, das otädoy
oli, u
das odeadükoy oli - binol läbikum ka telions kil pösodas vola.
If labol bosi ad fidön in gladaramar olik, if peklotol, if labol
nufi e bedi - binol
liegikum ka veldeglul dötum lödanas in vol at.
If labol kali golik pö bank, moni anik in monapokül olik, moni
bosik in spälabügil - binol balan pösodas et
(jöl dötum) kel binon liegikün vola.
If reidol, nun at binon bened telnaik pro ol, bi :
1. Ek etikon de ol;
2. No
binol balan pösodas telionas tel, kels no sevons ad reidön.
Ün del semik,
ek esagon :
Vobolöd
-
äsif no ineodol moni;
Löfolöd
-
äsif nek neai ivunol oli;
Danüdolöd
-
äsif nek älülogon oli;
Lifolöd
-
äsif Parad äbinon su Tal.
Binos vig bevünetik flenefa. Sedolös potami at flenes valik ola, i pösodes
votik veütik pro ol.
If no odunol osi, nos ojenon - votaflano, if odunol osi, ba olibükol
smilili lä ek . . .
SPIKET
PORTUGÄNIK
Neai sagolöd valikosi, kelosi sevol,
ni dunolöd valikosi, kelosi kanol, ni kredolöd valikosi, kelosi olilol.
VOLAPÜKAMUF BÜ TUMYEL BAL E LAF (FIN)
GELOGAM FA PROFÄSORAN E DOKAN ALBERT SLEUMER
Ya tü del 27id yunula, yela 1884, datikan mekavapüka nulik, ma delabuk
oka, ibinom in Friedrichshafen ed idisinom us kobü Rupert Kniele e mayor-sanan : Göser programi pro kongred. Ad staudön mögiküno
pro kobikam ün gustul, ibä älefenom vemo sekü vobs neitik, äduinom ün yulul tävi
pluvigik ve el Rhein donio jü Köln, täno da Belgän, Luxämburgän e Lalsasän,
ed älonom tü del 5id gustula balato dinis valik, kelis ösötoy demön pö kolköm
gretik. Bevü
ats i loblin setas e vödas in püks difik luldeg ädabinon.
Tü del 17id gustula ävätälom ninädi spikäda gretik,
keli ävilom jenükön. Ya tü del 24id gustula ikömom in Friedrichshafen ad lelogön lekälalecemi jöniko
pideköli, kel nog as deks patik äninädon magi ela „Volapükia” fa pänan : Kolb, e magoti
ela Leibniz : tikan gretik : balidan, kel älabom tikoti ad jafön valemapüki. Piskulturon fa skulturan : Karl Göser.
Tü getedasoar dela 25id gustula, Volapükahüm sevädik fa Zorell
(pepoedöl ä fa Schleyer), soäsä penom
: „ünü lafadüp penoatädöl,” pä-
plösenon so süperiko fa glügakor di Friedrichshafen, das mastal musigagütik mu
ädafredom dö „kanit glorik”.
Balan kompenanas lanälikün : Lalsasänan H. Starck se Bischweiler,
kel as vipresidan telid icalom, nunom in setulanüm calöfagaseda, bevü votikos : „Tudel e vedel äbinons dels voba fefik. Bespiks dilo presidü
söl presidan : Dr. Obhlidal se Wien, dilo presidü söls vipresidans : baonan Von Welden se Hürbel in Vürtän e
Starck se Bischweiler äjenädons gudiküno.
To stom vemo badik, lekobikams valik nämöfiko pivisitons. Dü dels tel deklams
in püks luldegbal päduinons, sodas kobü spikäds vel, tim fuliko pifrutidon. Nen rop benovipatelegrafots e peneds valasotik in poed ed
in prosad, in Volapük ed in länapüks älükömons. Klubacifs e Volapükitidans: pediplomölans nemödik,
kels ettimo pas ädabinons, äpolons siämamäkis largentik labü tonats : M.b.p.b. : sevabo:
„Menade bal, püki bal.”
VI:45:2003
Atos äbinon spiked fa Schleyer sis dels balid mufa pelonöl. „Tim naböfik vü kobikams notidik skilo päfrutidon
pö kobikams nenotidik cifas, tidanas e klubanas Volapüka demädü pük ebo at, e binos nendotik,
das kongred balid at ovedon benef jenöfik pro din gretik obsik.” So el Kniele ettimo äpenom. Cödot omik överatikon, ibä ädavedon
poso noe in Deutän, abi in foginän num gretik Volapükaklubas, kelas cifs no selediko äpübons
gramatis e vödabukis in länapüks.
Igo in Tats-Pebalöl Meropa, täläktans ävedons jäfediks. Cif fiama : Heinsberger,
kel äkomulom Volapüki in New York, äpenom ettimo mastale : „Dub gasedalised bevünetik obsik
(dabükotanum : samäds degmil) Volapük papakon ini läns valik tala.”
Nog vödis anik dö püks plu luldeg, in kels ädeklamoy pö
kongred. Klülo
mö möd somik „deklamas,” spikäds balatik äkanons binön te brefiks. So Schleyer it ämäniotom in calöfagased okik,
das in Lanamänapük sets smalik jöl, ud in püks votik vöds te aniks pänunons, äsä
samo: „Sagob
dani Söle löpikün, ejafom vali ad geb obas.
Söl dabinom ai, no elabom primi, e no olabom fini. Lifom ai, e binom Reigan vemo nämädik, klu sötobs
fölön büdedis Oma.” Sets Larabänapükik änotodons:
„Utan, kel eseasovon benodis, klopon dani. Dog lifik plu völadon, ka leon deadik. Dalabot pelüvöl
ai stigädon ad tif . . . ” In Dayak (nisula: Borneän) päsagos:
„No cedolöd oli gretikumi, ka pötos!” Täno num vödas balatik pägivon, leigo in
püks Fönikiyänik, gotik, Türkänik . . .
Mödikünis notodas e vödas atas ikobosukom Schleyer it, kel ettimo
ya ibejäfom staböfikumo pükis nätöfo mäldeg, e kel ätenükom studi oka ünü
lifayels fovik oka love püks ze züldeg, dö kelos lebuks in bukem liegöfik okik peposbinüköls
nünons.
Finodi spikäda mastala äfomons liäns fa om pepoedöls in Deutänapük,
kela tradutod binon:-
„Jafobsös me vafs laidüpolitik tikäla püdavobodis gretik
nulik!
Volapük
obas binonös löfatanod, kel fovo zütedrilon länis valik, sodas tal jönik fa sol pabesvietöl vedonös
obes parad svistanas fiedik!
Mens
pükas valik suemonsös okis kleiliko medü pük bal! Senäl püdilejuita dudranonös ini läns
valik !”
VI:46:2003
Delabuk omik de 1884, tü del 27id gustula, nunon patikumo, das ädakonsäloy
pö kobikams dö gramat, pladam vödas in set, vödabuks, lotograf, sluds tefü klubs, gaseds
Volapükik, e.r. I mobs pilofädöl valik tefü valemastatuds, slopükam, literat e lonams tefü
kongred balidfovik, kel öjenon in Bregenz (len el Bodensee su ziläk Lösteränik), päbespikons
staböfiko. Ad
komitetanef, kel ösöton daküpedön leduni sludas, pädaväloms Volapükitidan :
Dr. med. Obhlidal se Wien (Lösterän), Rupert Kniele se Schemmerberg (Vürtän), H. Starck se
Bischweiler (Lalsasän), Gutensohn se München (Bayän) e Lenze se Leipzig (Saxän). Lätikan ispikädom
dö „Volapük e stenograf,” ed om it isumodom bespikis stenografiko.
In lüspikot jötik, Schleyer äsagom kazeto bevü votikos: „Sötoyös teilön
e distidön dini gretik at de pösod pöfädik omik!” Kod atosa äbinon, soäsä delabuk
sävilupon, demü nekoten ela Obhlidal, kel mimeugom dö jenot, das Schleyer ijonidükom sanani
Kniele ad fovan oka, e kel zuo no äbaicedom tefü spikäd ela Schleyer. Delabuk sagon dö atos vödiko: „Äspikädob dö Volapük, sotefä omögosöv
ad födön medü pük lifi tikäla, nolavi,
lekani e dakosädi; äspikob liföfo, lefäko . . . Komiks
äbinons pösods
za teltum. Eli
Obhlidal spikäd oba no äpliton! Votikanis valik spikäd oba vemo ipliton;
plod no ävilon finikön.”
Tü del 28id gustula, yela 1884 kalots ilükömons, kelis Schleyer
dido dilo me legivots monik ome pigivöls, ämutom klirön. Dekam lecemas äfrädon makis 206, filot makis 20, fided kobädik cifas makis 30, e kor kanitanas suämi
leigik. So
tuvobs kludo pötü atos küpeti delabukik:
„No löfilob plu kongredis so jerikis e so töbikis!” Kludo yels plu kil äpasetikons, büä Schleyer
ägevom däli oka pro kongred nog mödo gretikumo pädesinöl in München (Bayän). Vüo Volapük aiplu
nenropo päpakon. Patiko
in Nedän flens ona ettimo äjäfädons.
Pösods mödik ädagetons diplomi tidana. Mödot klubas in Nedän ärivon numi degzül,
i gased in Volapük pilautöl äpubon almuliko.
Kongred Balid gretik at vero äbinon din neglömovik pro valikans utanas, kels id äpreparons,
i kels äkomons pö on.
VI:47:2003
RÄTS
1.
KALKULAV
BISARIK
Logolös
sökodi
nümas
diso :-
1
11
21
1211
111221
Lien sököl, kin obinon-li?
2.
KALKULAV
RÄTÖFIK
Sevol-li
lio saedükön nümis 1
- 9 ad
rivön nümi 100 me nüpladam kobonumamalüla (+) e/u
detiramalüla [
- ] ma vil ola? If binos zesüdik, dalol labön nümis plu ka bal, ab no mutol ceinön
söketi nümas. Dalol penön, samo :
123, 234, 356 e ret, ab no 321, 432 e
ret.
3.
JÜTANS
TEL
Jütan kanom jütön glöbis lul ünü sekuns lul. Jütan
votik i kanom jütön glöbis deg ünü sekuns deg.
Jütan kimik kanom-li jütön glöbis degtel ünü
tim brefikün?
(No glömolös, das jütan mutom gefledülön güni pos jüt alik!)
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Pro utans, kels
verätiko otuvons tuvedotis rätas kil löpo, osedob ones kopiedi Sirkülapenäda
balid
! (Ün
tim et, tiäd äbinon : 'Pened Komunik')
Vobolsös gudiko ! ! !
VI:48:2003
NUNILS SE VOL LÖLIK
LEEFADS BRIETIK
Jep* leefadas natädik in topäd nolüdalofüdik tata Lindänik Lasamän*
ätagons* deadio pösodis mäl
(bevü ons cilis fol) posä idrinons lalkoholi, kel pibiron* topo. Lödans
vilaga nemü „Tinsukia” imagadons biri in grenamagad, kel pätatakon fa leefads, kels ekömons se fot. In topäd
at dabinons laf leefadas degmil in Lindän, e jeps leefadas kösömiko kömons sunädo se fot
ad sukön fidoti. Kod atosa binon, das lifatops natik läsikons ai.
DOG FALÜKON SÜTALAMPADI
Stam stalik sütalampada - geilotü mets degtel e vetotü milgrams baltum luldeg - äfalon süpo donio sui süt, e te geükams* gudik e frenöms legudik äfümükons, das nek äviodon. Kaenans* äküpons, das lampadastam, ön mod bisarik, pägraifon.* Jenöfots ädajonons dogi yurinöl as midunan. E vestigs id äjonons, das sütalampadas foldegfol in pof Belgänik di „Oostende” idalabons dämis ot. Mäl onas sunädo ämosumons (suäm a lampad = dolars 80,000) bi äbinons nesefiks.
GENI NONIK, BEGÖ!
BINOBS GRETABRITÄNANS!
Pluamanum smökanas Yuropik ötuvons osi fasilikum ad klemön* dunis genik dü
mul bal, ka ad klemön zigarülis.
Tio jöldeg dötum smökanas se Greta-Britän, veldeg dötum
smökanas se Nedän, Fransän e Deutän, e plu ka luldeglul dötum smökanas se Belgän
e Portugän öbuons ad klemön dunis genik, ka ad lifön nen zigarüls dü mul bal. So jonon säkablog*
bevü smökans telmil. I kleilikos, das nikotin binon ludivodik.*
Dötum mäldegtel smökanas in läns mäl äcedon,
das Nulayel öbinon tim gudik ad stopön smöki, ab te kil dötum onas isteifulon ad dunön
osi.
(Lisedi vödas ko stelül (*)
otuvols donü pad balid)