IX:68:99

 

LÖF  E  TELEGRAM  (DIL BALID)

FA HOLGER DRACHMANN

 

                          In   zifil,   nilü   pof   in   domil   nulik  ko  stonatridem  bäldik,  älödom nafadugan  -  käpten,  kel  pänemom fa *lumot  e  *lufat  -  Anton”.

 

                          At äbinon *länem omik;   äbinom  ye  nemükikum  ka nems   Olsen” u   Kristoffersen” ;   ibo   in  zifil   nafans  mödikum  äbinons  ko  nems at  -  e ats no pänemoms käptens.

 

                          *Lufat      pänemom     fümiko    Mikkelsen” ;     ab     dilo    äpenom „Michelsen”,  e dilo äbinom konsulan  -  e zu konsulan  Fransänik.

 

                          No  bi   äspikom  u  äpenom  püki at;  te badiko äkanom penön Däna- püki.  Ab   äbinos   zesüdik,  das   älaboy   in   zifil   konsulani   Fransänik,  äs älaboy  konsulani  Brasilänik  e konsulani Türkänik  -  kels i no äsevoms pükis at;   e   ven   cal  ävedon   vagik,   älofoy  ati  söle  bäldik   Michelsen” ,   ed älensumom   oti   nen *dods;   ibo  in  yels  mödik no ilogoy nafi Fransänik in pof,    *sesumü  balna, ed  äsagoy,  das  at  äbinon Suomiyänan,  kel itovom lestäni oka dobiko.

 

                          In  jolaziläks  plödü  zifil  semikna  piperon  naf,  kel ba päduton lü net pleidik bevü „Rhin” e *Latlantean ,  ab nafapers at  kösömo äbinons,  ma  sot

läbik  jola,  so  lölöfiks,  das   tefü   nem  e  lom  älabon  *bevüspad veütikün pro *niludams;  ed  äniludoy  ai,  das  äbinon  naf  Svedänik  u naf  Deutänik.

 

                          Nets    bofik    at   älabons  konsulani   in   zifil,   e   bi   balid   äbinom Svedänan penintevöl,  e  telid  äbinom man fogolöl de  Rostock”,  kludo püks in jenets at  no äneletons konsulanabüsidi.

 

                          Benö !  konsulan   Michelsen   älabom  dauti,  kel  pämatirajanof  ko käpten  -  ye  ün tim et  -  nafadugan  Anton”.

 

                          Jimatan konsulana äniludof  ti,  das äbinos  utos,  kelos  änemoy  fedi

*nepötöfik.

 

                          Konsulan  bäldik  äbinom  man  balik,  igo  vemo  balik,  kel  as dünan yunik   ikömom    zifil  se  *pädän  nilik  seimik,    ätävom    tim  anik   ko nafil,   täno   ivedom  büsidan,  ed  idagetom  ün tims gudik    -    sagoy,    das vöno  tims  gudik  edabinons    -   moni dub sel boada,  *blöba  e  fitas  sigik.

 

                                                             

 

 

                                                             

 

 

IX:69:99

 

                          In  bäld  lätikum  imatom  ko  viudani   yunik  se  cifazif.    Matan  ofa ibinom in cal gretikum in zifanamilit,  e  reto *kura-bösinatedan regik.  Älifom vemo  in  <klub  vönik  rega>,  ed  us i ädeadom;  ans sagons,  das  ädeadom demü  *lufidam,  e  ans  äniludons,  das  ädeadom demü tataludun;  ab binos fümik,  das ädeadom pos bal lefidas mödik ün tim et,  ba äs  Madsen  famik”.

 

                         

                          Jiviudan   ägerof  nosi   -   *sesumü  nem;   e  at  soaliko  no  äkanon nulüdön ofi,  patiko demü cänapeneds badik.  Läbiko i no ägerof cilis.

 

                          In jiyunanüp oka ilärnof kukakani in kuköp rega;  nu  ägegolof  lü flens usik  oka;   äbinof  vo  nog  yunik,  plitik;  älabof  logabobis  gretik e flekikis,  e in kondöt äbinof fümik  -  utos,  kelos äplidos.

 

                          Is in kuköp rega nu ägetof cali gudik.

 

                            büsidatäv    cifazif,  tedan  „Michelsen”  älogom ofi.  Ägetof fümi tefü gud lada omik,  e täno äsukof omi as jimatan oka.

 

                          Pos yels tel  *ämotof cili  -  dauti.

 

                          Moted  ibinon  fikulik.  Jipulil  äbinof  zadik  e  fibik.   Sanans  tel zifila änedoms  kani  lölik  okas  ad savön lifi cilila.  Ab lifi ädakipof,  e täno pämatirajanof ko nafadugan  Anton”. 

 

                          Ye no sunädo.  Balido päblunedof.

 

                           Blunedazäl   päzogon  lunüpo.   Ven äjinos fümik,  das jipulil älifoföv, täno äprimoy ad bespikön nemi ofik.

 

                          <Binos zesüdik,  das panemof  Bolette             -  so  pänemof  jiter edeadöl obik,  kel älöfof obi so vemo,  ven äbinob yunan>  äsagom konsulan.

                                                                         

                          <Nesiämö!  so  nemolös  ofi  vilikumo   Kesten   u   Sidse Malene” , nems at binons leigiks !>  jimatan konsulana äsagof.  

 

                          Ab to taspiküls zilik  jimatana ädakipof ye nemi  „Bolette”.

                                                                                                 

                          Benö !  pänemof   „Bolette”,   e  mot  ofik   äkösömikof   ad   nem   at; sevabo   äniludof   latikumo   -    äbinos  ün  tim  et,  ven  matan  ofa  ävedom

 

 

                                                             

 

 

IX:70:99

 

konsulan  -  das in nem pätuvon Fransänapük.   Nem  ämebon   „Omelette” e  „Ninette” . 

 

                          Das  *äzädoy jipulili,  no äbinos nekösömik.   Cils  val  *pazädons  - patiko,  ven te laboy cili bal.  Klien in mod e in *vemöf.

 

                          Ab  *päzädof  levemiküno.

 

                          Äglofof, binof smalik e vemo keinik,  no malädöfik  -  *tadilo äsagom sanan  -  ab äbinof zadik.

 

                          Ätidoy pianiko ofe ad *brodön nemi in pokasärvätül e ad gifön vati ini tiedaskal.  Latikumo älärnof dub virgan bäldikum Deutänapüki  -  *sesumü gens;  va no äbinos stimik e va äbinos tu fikulik,  no nolob;  ven konsulan ivedom verato konsulan,  älärnof i Fransänapüki nemödik;  e zu älärnof ad pianodön e kanitön kanitis nefikulik.

 

                          Ägetof  lölo  dugäli  kudik;  ed änolof atosi,  pato bi ämeboy ofi ...

 

                          <O   Bolette,   cil   löfik   oba !”       äsagof   mot,   kel   ün   yels   lätik ivedof pinädik,  <binos  zesüdik,  das  meditobs   fütür olik;  ibo  jiyunan ko dugäl ut, keli egetol . . . . . >

 

                          E so äjenos,  das pämatirajanof.

 

                          Ibinosöv    pro   jimatan   konsulana   jok   badik,  keli   ba   no  ikanof sufön,  if  no  büo  jok  votik   ijenon.

 

                                                             

VÖDS  TEFIK

 

BEVÜSPAD      a gap               

BLÖB                blubber            

BRODÖN         to embroider                

DOD                  disapproval, misgiving  

KUR                  a (royal) court  

LÄNEM            a nickname                  

LUFAT              a stepfather                  

LUFIDAM         gluttony                       

LUMOT            a stepmother

MOTÖN           to give birth to

NEPÖTÖFIK    unsuitable

NILUDAM        a supposition

PÄDÄN             a parish  (area)

SESUMÜ          with the exception of

TADILO            on the contrary

VEMÖF            intensity

ZÄDÖN            to spoil (children)

 

 

 

 

 

 

                                                             

 

 

 

 

IX:67:99

 

LÄRNOD  TELDEGBALID  -  MON  MÄXIKÄNIK

 

                          Ven sevol Spanyänapüki,  odesinol ad tävön lü Mäxikän,  u lü län votik,  in kel spikoy Spanyänapüki.  Büä odunol tävi,  binosöv gudik ad seivön moni läna;  ab is ospikobs te dö mon Mäxikänik. 

                                                                         

                          Könäds  metalik  jöl  dabinons;   sevabo :   völadü   centavo  1  (pesodazim), centavos  5    (pesodazims  5),    centavos  10    (pesodazims  10),    centavos   20 (pesodazims 20),   centavos  25   (pesodazims 25),  centavos 50  (pesodazims 50), peso 1  (pesod, binädöl me pesodazims 100)  e  pesos 5  (pesods 5). 

 

                          Ya  sis  lunüp  könäds  goldik  pesäsirkülükons.    Mon  papürik  binädon  me bankazöts   de   Bank  Mäxikänik      [u :  de  el   Banco de México”]     in   zötabalats völadas  valik:  pesods  1,  5,  10,  50,  100,  500,  1000,   e r.

 

LÄRNOD TELDEGTELID - IN MONICÄNABÜSID  ED IN BANK

 

Begö !  Kanol - li cänön obe könädis foginänik anik ?

Si ! o söl !  Kisi vilol - li cänön ?

Ekö !  is  binons : mon Fransänik,  dolars Lamerikänik anik,  pesods Kolumbänik anik [u:  pesods aniks Kolumbäna],  pesods  anik  Largäntäna  e bolivars anik Venesoläna. 

Nos binon balugikum.  Änu cänakursüds calöfik dela pänunons obe.  Nu kursüd nefümon vemo nemödo.  Logobsös !  suäm valodik binon :    pesods tumluldeg, zims jöldeg.  Sumolös getazöti at e getolös moni de kädan !

Dani mödik !  [u:  Danö !]  Kanolöv - li sagön obe lü kim mutob flekön obi ad maifükön kali in bank semik ?

Zesüdos  ad  flekön  oki    bankadilekan.   Gololös    Bank  Netik  [ü:    el  „Banco Nacional”]  in süt at.

IN  BANK  NETIK

 

Deli gudik !  Viloböv maifükön kali in bank at. 

Labol - li lenünanis anik is in zif at ?

Si !  sevob vemo gudiko dunetäbi olsik,  söli:  López y Vasconcelos”.

Gudö !  [u:  Vemo gudik !]   Sumolös  fometi  at,  benüpenolös oni e kodolös, das söl :  López y Vasconcelos  dispenom  oni;  täno  dod  nonik  dabinon  ad  maifükön kali.  Ven unüsedol fometi ed ukipidol moni,  ogivoy ole cäkabuki.

 

1  1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

 

VÒDS  SAPIK

 

Kapäl   binon   largentin   lifa;     löf   binon   goldin   lifa.

 

 

 

                                                             

 

 

IX:66:99

 

KOITAM *TRAKON BREIN OLIK

TÜV LEJEKIK FA DOKAN „BREEDLOVE”

 

                          Dugön genalifi tu zilik kanon lüvön oli ko brein *petraköl, nolavans etüvoms.  *Siüls gedik *patrakons bai num kolkömas lefäkik,  keli plakobs.

 

                          Mans ko breins smalik pecödons sis lunüpo as binöls koitälikünis.  Nu jinos, das breins omsik binons smalikums  BI  juitoms koitami sovemiko.

 

                          Blufs *sävilupöl pädunons ko hirats, e vestigans gididiks sagoms,  das kluds tefik kanonsöv nefikuliko demön manis.

 

                          Hirats,   koito  jäfiks  e  nejäfiks,  äbelifons  gretotaleigodi  breinas  omsik  fa lanavan  Marc Breedlove” e grup Nivera Kalifornänik in Berkeley.

 

                          Ans   *samädas   pepladons   ini   ceks   kobü   jirats,   keles   igivoy   *nü- skutis *löstrogenina, ad mekön ofis koitälikums.

 

                          Hirats  votik  päpladoms   kobü  jirats,  kelis  *neflukükofs,   e  kels  älabofs nitedi nonik in koitam.     Kiemo   eköloy   *bäkabomakölümis   hiratas  ad  kazetön *nevasiülis *kapälifödöl.    Dub  atos, nolavans äkanoms tüvön difis gretota breinas ratas.

 

                          Ätüvoy,  das   tefü   hirats   kobü jikoitälans pepladöls, *siüls  in  breinadils *spörinasenöfik   äbinons   veräto   smalikums,   ka  uts  in  hirats  nen  jirats  koita- fägiks.

 

                          Dokan  Breedlove  sagom  in  gased  nolavik : „Nat” :   „Mögos,  das  difs in   kösöms   koitama   kodons    -    buikumo   ka   pakodons   fa  -  difs  in  *binod breinas.  Plaks koitik kanons cenön gretoti *nevasiülas breina. ”

 

VÖDS TEFIK

 

BÄKABOMAKÖLÜM a spinal cord    

BINOD                            a structure                 

KAPÄLIFÖDÖL             intelligence-giving       

LÖSTROGENIN             oestrogen      

NEFLUKÜKÖN             to sterilise      

NEVASIÜL                    a  motor neuron                      

NÜSKUT                      an  injection

SAMÄD                         a specimen

SÄVILUPÖL                  revealing

SIÜL                               a cell

SPÖRINASENÖFIK   hormone-sensitive

TRAKÖN                     to shrink           

 

 

 

                                                             

 

 

IX:71:99

 

AB   SOL  NIDON   AI   PLU. . . 

                         

                         

                          Soar äbinon takedik.  Pos hit dela vienül koldülik äbladülon bevü tuigs bimas ed älöfülon floris fela.  Anikans äspatükons dogis e votikans äseadons su yeb ed äspikons kobo.  Id äbinon bam in top et,  kiöp äseadoms flens tel,  kels sevädikoms bü yels teldeg.       Äkömoms  lü top et suvo  ad  bespikön  dinis  mödik  e  nitediks.   Nem  flena  bäldikum äbinon „Max”.   Nu hiel  „Max”  äbinom redakan  gaseda topik.   Nem flena yunik- um äbinon „Karl”   -   om äbinom gadan calik,  kel ädalabom gadazäni  lönik.  Flenöf  bevü   mans  tel  at äbinon  küpädik  kodü stedälöf.

 

                          Ün  soar  at  hiel „Max”  äkonom  konoti  mu bisariki ele „Karl”  tefü matans  tel,  kels ädisons bü yels mödik,    e  kels  te  fädo  äkolkömons  odi enu  in  kaföp.  Om  it  ibevüsagom  onis  pro  lartüg  gasedik    yels anik.  Äjinos, das  ünü  yels  nemödik pos mat onsik,  jimatan imogolof se dom ed ilüvof  putüli  in  bedil  ko nun sököl :  „Lif  binon  obe  ai  fikulikum.  Mutob mogolön  ad  logön  voli  plödü  dom  at.    Kälolös  putüli  obsik,   begö !   e pardolös  obi.  Löfob oli !!”   Himatan  äsukom  ofi  valöpo  dü yels nemuiko deg  nen  tuvön  ofi.   Fino äropom steifülis okik,  bi no äsevom kiöpo fovön me suk oka.

 

                          El  „Karl”  älilom kälöfiko konoti oma, ed äsagom :     „Vio lügik pro himatan  et,  kela  lelöfäb  ün  del et ämogolof se lif oma.    Cedü ob, äbinon din nepardöfik.”    

                                                             

                          „Baicedob   ko   ol,”   ägespikom   el  „Max”   -  „ab  fred  himatana äbinon  so  gretik  ven  ilogom  ofi  dönu,  das   te  ävilom  zibradön e kidön ofi .   Lenu   matans   lifons   kobo  dönu  äsif  neai  idisons.  Cedob, das ven vero löfoy odi,  kanoy i pardön odi.  Binon sot  müstera”.

 

                          El „Karl”  ämeditom dibiko.  Mems oma äflitons jü tim,  ven valikos äbinon  blägik pro om pösodiko;   ven  äbinom  soalik  in  vol,  e  te  ävilom tuvön fleni verik.

 

                          Om  äbinom pösod mükik.   No  älabom  konfidi  tu  mödiki  in ok it; jenöfo  äbuom  ad  blibön  ai  in  pödaglun.   Niteds  omik  äbinons  plagiks, buikumo  ka  literatiks, do  äkanom  reidön  gudiko  e  kalkulön  saidiko  ad träitön büsidi balugik oka.  Ye löf gretikün omik äbinon gad,  kel  äbinon te smalik,  bi  dom  id  äbinon  smalik e pöfik.  Pro om gad äbinon parad.  Ven flens  omik  ägoloms  ini  zif ad juitön bioskopöpi,  u teati,  u futaglöpädi,  el

 

 

 

                                                             

 

 

IX:72:99

 

 

 

„Karl”  äkotenikom ad vobön in gad :  ad  planön  no te floris,  kelis ägetom de  nilädans  ta  yuf,  keli  äkanom  dunön  ones, u in dom,  u in gad,  abi ad planön  härbatasidis, kelis  pals  äremons  ad  yufön  ko fidäds,  bi skil omik äbinon legudik.

 

                          El  „Karl”  äbinom  nemolädik,  no  pinädik, ko  logod klöpik e cügs redik, bi  ädunom  vobi  oka  ledino  in lut maifik;  äbinom ya cil nata.  Logs oma     äspagülons,   e   ven   äsmililom,   äkanoy    tio   senön   vamöfi,   keli äsestralon de om.

 

                          Ün  del  seimik,  ägetom  vüdi  ad komön in motedadelazäl.  Äbinon

motedadelazäl  julaflena  seimik  omik.     Do  no  vero  ävilom  komön,   too äplöpoy  ad  süadükön  omi;      sekü  atos,  äsludom  ad  golön  usio.    Vero no  ädabinons   vüdäbis   mödik;   jenöfo  äbinädon  me  flens  za  deg,  kels ibinons in yelod ot in jul.

 

                          Ädunoy    dinis    kösömik,   kelis   dunoy   in   zäls  somik.    Äfidoy, ädrinoy  tu  mödo,  äkanitoy.   Cifo  äspikoy    mems bü yels somödik;  id äspikoy    dins,   kelis  dunoy  lenu,  u  kelis  desinoy  ad  dunön  ün  yels okömöl.   Äcogoy  mödo,  id äsmiloy mödo.  El  „Karl”  äbinom boso plafik; kodü atos,  no äspikom so mödo äs votikans.    No äkanom kolkömön menis votik so fasiliko äs äkanons dunön osi mens in valem.    If äbinom soalik, tän äbinom  kotenik;  no  äjuitom  kompenäti  menas, äsä  äjuitom  deli in gad u soari in bradastul ko buk gudik, in vol votik liföl.

 

                          Balan  vüdäbas  votik  äbinof  jipul,   keli  isevom  bosilo  in  jul.  Do äplidom  ome  jäfüdis mödikün  -   matemati   no   äkanom  gudiko  suemön.  Ämemom    gödis   in   julacem,   ven   julans   ästanons   su  püpitaplads  ed äresitons kobo nenbuko taibis naedama.   Jitidan äzigolof zü püpits;  älogof lipis,  älilof  numis,  kels  äseflumons  se  mud  alikanas     If  mud  semik  no gudiko ävobon,  täno äflapof lögi nüdik nofana me stripöm  -  ed  ädolon, bi     ün tim et hijulans älenlaboms bliti nelunik.   Sekü atos, el „Karl”  neai  älöfilom numis.   Ab   jipul   pemäniotöl   äyufof   omi   ko   säkäds   matematik,   kels äpladulons pro om säkäds tu fikuliks ad bejäfön.  E lio - li ?  Bi äseadons bal len votik in püpit ot !

 

                          El  „Karl”   älabom  nu  yelis  teldeglul,  e  jipul,  kel panemof  „Tabit” älabof yelis teldegkil.  Ädasevons  odi  sunädo.

 

                                                                  (Fövot osökon ün mul okömöl)

 

  

                         

 

            SIRKÜLAPENÄD

 

 

 

O Volapükaflens Löfik !

 

                          Ün tim at yela delalit primon ad vedön ai nelunikum;  binos dagik bü düp zülid  -  no äs in muls yunula e yulula,  ven igo tü düp degid sil äbinon litik.  Nu, das ejuitobs solahiti,  igo solahitagi,  binobs spelabo blümiks ad sufön delis nelunik e neitis dagik;  ye  olabobs  pöti gönik i ad lärnön bosi nulik in soarajul, ad reidön plu  u ad tapön u kölön cemis bal-tel !

 

                          Flen  obsik  Kapovül  ebegom  obe  ad  nunön  olis,  das  vakenom ün mul at;  buükom  ad   juitön  vakenis  oka  ün  tim  at,  bi  melazifs no binons tu pöpagik    -   kodü  atos,  kanom  kleilikumo  datikön  rätis  gudikum  pro  muls okömöl pro obs.    Tefü räts mula lätik,  ebegom obe ad sagön oles,  das tuvedot räta :  Kin äbinon bevüsagäb lätikün - li  ?  binom el  „Zedrik”  Fasiliko !  no - li ?  bi  nems  alik  bevüsagäbas  baiädons  ko  nems delas viga,  sevabo :  sudel (Sam),   mudel   (Marian),  tudel  (Tom),  vedel  (Venus),  dödel  (Dan),  fridel (Fran)   e   zädel    (Zedrik).     Tuvedots   räta  votik  :   Saedolös,   naedolös, näedolös   binons  nüms  35  e  119.    Kikodo - li ?   Saedolsös nümis tel löpik, naedolsös  kobonumi  at ko nüm detik donik,  fino säedolsös nümi donik nedetik de nüm at !   Vakeni gudik ole,  o  Kapovül !

                                                             

                          Flen  votik  obas,  hiel  Alexandre  Rousset  esedom obe gasedili nitedik in pük lomäna omik,  sevabo :  Loksitänik.   Ekö  sets  kil  in  pük  at :-

 

          Avèm  vist  morir  lo  vilatge  nòstre  :  Elogobs  deadön  vilag  obas.

          Avèm vist l'escòla se tampar             :  Elogobs färmükön  juli

          Avèm vist se pèrdre la lenga             :   Elogobs perön püki

 

Is in Greta-Britän, püks somik binons :  Velsänik  e  Gaelik,  kels komipons kuradiko;  ab püks somik votik is binons ya deadiks.

 

                          Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes

 

                                      sedom

 

                                      Ralph  

                                                                                                   

 

Need a Web site? Get YourOwnWebsite.com FREE!
More than 1000 Websites templates, Unlimited Hosting Starting at $1.45
Powered by: Geocities.ws

1