SIRKÜLAPENÄD

 

 

 

 

O Volapükaflens Valöpo !

                                                                                                                                                                                                                               

                                Spikoy suvo tefü Kadäm Volapüka.  Kadäm at älabon ye jenavi bisarik.

 

                                Zeil Kadäma rigiko äbinon ad galedön Volapüki hiela Johann Martin Schleyer.  Pük alik lifik muton progedön, bi sog in kel lifon i progedon ai.  Kadäm somik gididon ad geidön püki, sodas Volapükans valöpo gebons püki ot ma desin datuvala ona.  Ab atos no äjenos ai ko Kadäm Volapüka.

 

                                Ün yel 1897 Kadämans lölöfiko älüvoms Volapüki ela Schleyer.  Kadäm ävedon el „Akademi Internasional de Lingu Universal.”   El Schleyer äbinom vutik.  Kadämans iträtoms omi.  Seko ün yel 1900 el Schleyer ifünom Kadämi nulik, kel idulon dü yels nog mäldegs.

 

                                Anu Volapük no labon Kadämi, kel büo ikleilükon gramati, imekon vödis nulik ad notodön suemodis nulik, ed irajanon xamis tefik Volapüka.

 

                                Bü brefüp eneodoy ad notodön vödi nulik, sevabo : quadriplegia, kel jünu no ilabon vödi leigik in Volapük.  Pos bespikam anik fa limans Volapükapadas in vüresod, ezepoy vödi : follimaflap.  Jenöfo Volapükans at ebitoms äs Kadämans.

 

                                Ab cedob, das Volapük adelik neodon Kadämi ad geidön progedi püka.  Lio primön-li?  Te Cifal labom nämäti ad dunön osi calöfiko ma disin büik.

 

                                Ko Kadäm calöfik, Volapük olabon stadi gretikum.  Id obinos pöt legudik pro utans, kels vilons dünön püki it.  Betikolsös osi !!

                               

                                Valikosi Gudikün Oles ed Olikanes

 

                                                                                                sedom

  Ralph

 


 

 VIII:58:2003

 

CILS   LÄRNONS   UTOSI,   KELOSI   BELIFONS

 

 1.                                If cil belifon ai krüti,  olärnon ad micödön;

 

 2.                                If cil belifon ai mimeugi,  olärnon ad feitön;

 

 3.                                If cil belifon ai kofi,  olärnon ad plafön;

 

 4)                                If cil belifon ai jemi,  olärnon ad senön döbi;

 

 5)                                If cil belifon ai sufäli,  olärnon ad sufälön;

 

 6)                                If cil belifon ai kuradükami,  olärnon ad konfidön;

 

 7)                                If cil belifon ai lelobi,  olärnon ad digidön;

 

 8)                                If cil belifon ai gidi,  olärnon giti;

 

 9)                                If cil belifon ai sefi,  olärnon ad lekonfidön;

 

10)                                If cil belifon ai lobüli e flenöfi,  lärnon ad tuvön löfi in vol.

 

       SMILIL

 

1.   Näfäktik  ga  binos  smilil,                                2.                                  Smililo  za  gul  ägolob;

    Binon  lölo  äs  grip.                                                                                       Ek  äküpedon  smilili  oba.

    Adel,  smililo,  ek  obe  ko  zil                                    Log    log  ädasuemob

   Äkoedon  smililön  su  lip.                                  -  Inäfäktob  logoti  oma!

 

3   .Ed  äbetikob  smilili  mödo,                                4.                                If  osenol  ad  primön  smilili,

       Idasuemob  völadi  otik.                                         No  lüvolös  oni  vaniko.

       Smilil  bal  äs  obik  födo                                      Kodobsös   peideimili;

       Otävon  zi  Tal  veitik.                                                                           Näfäktobsös  voli  löliko !

 


VIII:59:2003

 

KLEILÜKOLÖD, BEGÖ!  SÄKÄDI  OBIK

 

Kels binons gebs e dists vödas sököl, kels valiko pajonons in vödabuks dis „an” (Deutänapüko) u „at” (Linglänapüko)?  (Ekö vöds lätikün, kelis reidan esedom) :-

-   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   - 

  labon sinifis sököl :-

 

1.                        in top patik :-

                        a)                        Lödobs    London ;

                        ä)                          topäd at kanoy visitön bumis nitedik

 

2.                        I sinifon eli „point de départ” (= püni devegama) :-

                        a)                        De leveg, zifil stanon   fagot milmetas kil

 

ÄL  labon sinifis sököl :-

 

1.                        lüodü :-

                        a)                        Dom obsik binon äl sulüd;

                        ä)                        Yan fidacema dugon äl sälun

 

2.                        primü :-

                        a)                        Äl soar famülans fidons kobo

 

SUI  (= su + i)  labon sinifis sököl :-

 

1.                        sinifon mufi löpio, u donio;  föfio, u pödio :-

                        a)                        Cil grämon sui  ludomil;

                        ä)                        Efalof sui  glun;

                        b)                        Äxänob sui  jevod;

                        c)                        Golobs aldeliko sui  süt;

                        d)                        Stepoms sui  föfaglun  (u pödaglun)

2.                        dun vifik :-

                        a)                        Eseidom mane neifi sui gug oma;

                        ä)                        Pul badöfafredik epenom vödis badik sui  völ.


VIII:60:2003

 

LIF  E  DEAD  IN  ZIF 'SHANGHAI'

 

                   Ekö konot i verik, i menik stabü plaks voma bal dü Levolut 'Kulivik' Tsyinäna. 

 

                        Lautan, jiel Nien Cheng, äkolkömof ko matan oka, bi ägolons lü jul ot in Linglän.  Ägetävons Tsyinäne ün yel 1939.

 

                        Ven Palet Kobädimik äperädon reiganefi ela 'Kuomintang' ed änüdranon* ini lif netik pos yels deg, jiel Nien Cheng, kobü matan ofa, dipan* ela 'Kuomintang,'  ävälons ad blibön in Tsyinän, e ad stütön reigamodi nulik kobädimik.

 

                        Ko zep reiganefa nulik, söl Cheng ävedom büsidacif valemik in bür ela 'Shell Oil International'  (= Leülaprodam di 'Shell' Bevünetik) zifa 'Shanghai'.

 

                        Pos dead omik, sekü kanser, ün 1957, jimatan omik äprimof ad vobön pro kompenät bevünetik 'Shell,'  kö äbitof as büsidacif pro pösodanef ed as yümafizir bevü fed vobanas di 'Shell' e büsidacif valemik kompenäta.  Ün tim et, jiel Nien Cheng äbinof vom soalik in Shanghai, kel älabof diniti somik lä kompenät foginik gretik.  Täno, ün 1966, el 'Shell' äfärmükon büri at in Shanghai ed äloveükon labemi kompenäta lü ganet* reiganefa Tsyinänik ad garanön jäfotis fovik e pänsionis pösodanefe valemik di 'Shell.'

 

                        Ün yel ot, Levolut 'Kulivik' päprimon fa hiel Mao Ze Dong.  Äkobükom Gardanefi Redik ed ädälädom omis ad moükön se län : 'Vönädis Fol,'  sevabo: kuliv vönädik, geböf vönädik e tikamods vönädik.  Gardanef Redik älonädon sinifi vöda : 'vönäd.'   Ed älonädon ga ko vindit.  Nems sütas päceinons ad fläkön mufi levolutik.  Selidöps, kels ädünons liegikanis pädistukons.  Söfs, resoramatrads, jönameds* e klots, kels ämemükons bosi pu katädimik, päfilons.  Nems i leselidöpas päceinons, e magod hiela Mau pälagon valöpo in fenäts.

 

                        Ästopoy beianis in süt, kels no äpolons klotis braunik/gediks vobanas, ed äkofoy onis demü kösömots 'vesüdik.'

 

                        „Kikodo  polols-li  blitis  ko  lögs  nabik?  Kikodo  polols-li  jukis  tipik?

 

                        Gardans, kels äbinoms yuniks  ä  ziliks, ädugoms Tsyinäni  su veg, kel

 


VIII:61:2003

 

fino öneplöpükon läni.

                                                                                                                                                                                                                                               

                         Nevitoviko* äprimoy ad lerorön :

 

                         „Doniö ko el Tao Feng!”  (Bukädanolavan cifik ela 'Shell' in Tsyinän).

 

                        „Doniö ko dog rönöl Lampörimanas, Tao Feng  . . . ”

 

                        „Doniö ko katädimans!”

 

                        „Lifö Levolut Kulivik gretik pöpa!”

 

                        „Lifö Dugan obsik gretik 'Mao ' !”

 

  -  Votastid ja iplaädon saunäli!

 

                        Jiel Nien Cheng e daut ofik, nemü 'Meiping,' bäldotü lifayels teldegfol, kel äbinof  jidramatan bioskopik in Shanghai, äbinofs zänodü kaota* at fifik.  Jiel Nien äbinof pöjutazeil klülabik* sekü yümets oka foginik ä katädimiks.

 

                        Ün del semik, Gardans Redik lezilik änübreikoms ini dom jönik jiela Nien.  Distukölo dalabotis vönik jeragik ofa, äleroroms :

 

                        „Dins at dutons lü kuliv vönädik . . . Dugan 'Mao' etidom obis, das if no distukobs, no kanobs stitön dönu . . . ”

                                                                                                                                                                                               

                        Täno  äkusadoms  jieli Nien : „Binol neflen Reiganefa Kobädimik Pöpa.  'Jimagivanayag*' sonemik fino ireivon ofi.

                                                                                                                                                                                               

                        Bukas 'vönädik' e foginiks mödikün pädistukons dü yels at fa fovans lezilik ela 'Mao.'  Plao, alikan ämuton studön penädis ä sagodis oma. 

 

                        Dü Levolut 'Kulivik,' Tsyinän äfärmükon yanis oka rete vola, ed äpöjuton kulivanis ed alikanis, kels itedons ko foginans.

 

                        Äbinos filosop ela 'Mao,' das klads calik e täläktiks mutons pamükükön.

 

                        Träit gönik, kel büo pägivon klades calik, löliko änepubon, e päleigükons müto.

 


VIII:62:2003

                                                                                                                                               

                        Sekü atos, mens kulivik päveigons lü provins fagik ad vobön in fels.

 

                        E sekü calod geilik lä kompenät : 'Shell,' sekü dugäl ofa foginik, äsi lifamod liegik ofa, el Nien ämutof sufön düpis mödik lo kolköms 'töbik,' zeil kelas äbinos ad deimön neflenis kobädima.

 

                        „Vilol-li koefön?”  äflagoms ofi säkans.

 

                        „Neai edunob bosi ta pöp u ta reiganef Tsyinäniks,” äspikof.  „Bür ela 'Shell' äbinon is, bi reiganef Tsyinänik ävilon osi.  Büd ad dälön ele 'Shell' ad dakipön Bür ona in zif Shanghai pädunon fa Konsälalef Tatik, e pädispenon fa cifministeran it : Zhou Enlai.  El 'Shell' labon vilöfi gretik pro Tsyinän äsi pro pöp Tsyinänik, ed ai elobedon lonis e nomemis lölöfiko.  No binos desin ela 'Shell' ad jäfikön me bolit . . . ”

 

                        „. . . Do äspikob me vög laodik, nek in cem äkanom lilön seti lölik, bi valikos, kelosi  äsagob, pänöyos  fa  vokäds  vutik  e  fa  lerors  :  „Koefolöd!  Koefolöd!!

 

                        El Nien Cheng päjedof ini fanäbanöp, bi no ävilof siön, neverätiko, das äbinof 'spionan lampörimanas.'

 

                        Du Levolut 'Kulivik,' fanäböpans pämütons ad leblamön röletanis okas, i ad breikön kosami ko ons.  Nilädans, flens e famülans pämütons ad mekön setädis* neverätik, sodas ons it no pöjedons ini fanäböp.  Igo blod ela Nien balna inunodom tefü of, neverätiko, ad jelön oki it.

 

                        Ab el Nien Cheng äsludof ad sagön ai veräti, sevölo, das koef dobik öbrefükon fani ofik.  Dü yels mäl e laf äsufof soalükafani. 

 

                        „Neai edunob krimi dü lif lölik oba,”  älesagof.

 

                        „If täno no edunol krimi, kikodo binol-li is in fanäböp?  Jenöf, das binol is ya blufon,  das edunol krimi,” äbinon tikäl bluvik, keli ägeboy ta of.

 

(Finoti  konota  nitedik  at  kanoy  reidön  su  pads 'Sirkülapenäda'  mula balidkömöl).

 

DIPAN    a diplomat                      KAOT          chaos

GANET  an agency                      KLÜLABIK     obvious


VIII:63:2003

 

JIMAGIVANAYAG     a witch-hunt                        NEVITOVIKO   inevitably

JÖNAMEDS             cosmetics                        NÜDRANÖN     (to) infiltrate

SETÄD                   a statement                        (BALHON)      (unicorn)          

                                                                                        

LEDIT NULIK

 

                                      Oli eperob dönu adelo,

                                      Ün galikam obik imogolol,

                                      Somiko, nen kod seimik.

                                      Oli eperob dönu adelo.

                                      Too, in drim,

                                      Äsagol, das älöfol obi.

 

                                                                               (Fa hiel Francesco Felici)

LEON  E  BALHONs

 

                                Leon e balhon suvo ävisitons foti.

 

                                Leon älugon tü dels : mudel, tudel e vedel, ed äsagon verati tü dels votik viga.

 

                                Ab balhon älugon tü dels : dödel, fridel e zädel, ed äsagon verati tü dels votik viga.

 

                                Ün del semik äkolkömob leoni e balhoni, kels ätakädons dis bim.

 

Ob:                                Glidis olis, o flens!  Kisi vilols-li sagön obe?

 

Leon:                                Ädel äbinon del obik ad lugön.

 

Balhon:                                Ädel id äbinon del obik ad lugön !

                               

                                Pos medit anik, äkanob sevön deli viga.  Id ols, kanols-li tuvedön oni?  If no, tuvedoti okanols reidön in nüm balidkömöl Sirkülapenäda.


VIII:64:2003

 

NUNILS  SE  VOL  LÖLIK

 

MAGIV IN LUT

 

Valikans sevons dö benosek nendotik bukas dö hiel Harry Potter.  Bü brefüp pädabükon ya toum lulid sökoda famik.  Tü del teldegmälid yunula in el Albert Hall di London äjenon kolköm lanälanas ela Harry Potter mödotü folmil.  Pö kolköm äkompenof jilautan, el Joanne K. Rowling.  Plä reidans, kels äkömons lü el Albert Hall, kolkömi at älülogons balions reidanas se vol lölik, kels äbinons fo nünöms okik.  Atos äbinos mögik danädü sesedam stedöfik in bevüresod.  Kolkömi ädugom hidramatan, el Stephen Fry.  Jiel J. K. Rowling ägespikof säkis mödik reidanas se vol lölik.  Toum lulid binon ya benosek legretik;   paselon vemo vifiko da vol.

 

. . . . E MAGIV PÜKIK

 

Amulo tradut latänapükik (ed i tradut Velsänapükik) buka, tiädü „Harry Potter e Ston Filosopana” podabükons fa dabüköp „Bloomsbury” in zif London.  Traduti latänapükik, sevabo : „Harrius Potter et Lapis Philosophi” edunom el Peter Needham, tidal in jul Linglänik di „Eton”  -  dabüköp i vilon dunön dabükoti vönagrikänik, ab no nog etuvon tradutali.

 

LEZÄL PAGIK

 

Mens za kildegmil äglidons solasülöpikami tö stonasirk in „Stonehenge” (Sulüdalinglänb) tü del teldegbalid yunula.  Nüm at lotidanas äbinon gretikün jünu.  Soli äglidons kanits, danüds, vokäds e trumatons.  Balidna sis yels mödik stom äbinon vemo jönik, tio nen lefogs.  Büo, ün yel 1985, stonasirk päfärmükon kodü kondöt tu lenoidik pilgrimanas.  Bü yels tel ämaifükoy oni dönu.  Stonasirk di „Stonehenge” labon bäldoti yelas  folmil.

 

JIMATAN  NEN  NAMS

Man päcödetom ad yels luldeg in fanäböp in Guyän, bi äcöpom namis matana.  Ätikom, das äklinükof jukis mana votik.  Matan eperof namis bofik, äsi gebi dilik loga.

 


FIN

Need a Web site? Get YourOwnWebsite.com FREE!
More than 1000 Websites templates, Unlimited Hosting Starting at $1.45
Powered by: Geocities.ws

1